Krav på fler miljarder till EU-kassan: Det ska de användas till
Bara halvvägs genom EU:s sjuåriga budgetperiod håller vissa kassakistor redan på att ta slut. Nu ber EU-kommissionen om ytterligare 780 miljarder kronor för att hjälpa Ukraina, spendera mer på migration och stärka europeiska företag i den globala kapplöpningen. Men den största räkningen kommer från ökade räntekostnader.
Världen har förändrats. EU:s budget måste också ta hänsyn till detta. Detta var budskapet från EU-kommissionen när den på tisdagen bad de 27 EU-länderna att hitta närmare 780 miljarder kronor i sina kassakistor för att täcka de finansiella luckor i de europeiska räkenskaperna, som redan kan skönjas vid horisonten.
Egentligen löper EU:s budget från 2021 till 2027, och det var en svår kamp att få länderna att enas om den 2020. Men med pandemi, krig, inflation och energikris har pengarna spenderats mycket snabbare än förutspått. Detta innebär att det behövs en rejäl knuff framåt för att finansiera de prioriteringar som unionen själv har fastställt, lyder argumentet. Detta inkluderar stöd till Ukraina, mer pengar till migration och gränskontroll och mer fokus på att stödja europeiska företag i den globala konkurrensen.
– Om vi vill vara en seriös politisk och ekonomisk aktör på global nivå behöver vi mer resurser, sade EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn när han presenterade beräkningarna i Bryssel.
Enorm räntesmäll
Samtidigt ber han även om mer pengar till fler anställda och för att betala de extra räkningar som är förknippade med stigande inflation och kostnader, som EU-institutionerna inte hade beräknat när flerårsbudgeten på över 12 600 miljarder kronor föll på plats 2020. Hit hör de skyhöga räntekostnader som ingår i det lån som EU-länderna gemensamt tagit för att bekämpa coronakrisen. Det kommer att bli den största utgiftsposten av dem alla på cirka 220 miljarder kronor.
{{toplink}}
Å andra sidan avstår kommissionen från att be om ännu mer pengar genom att inte föreslå den så kallade suveränitetsfonden, som annars har lurat i bakgrunden under de senaste månaderna.
Fonden skulle ha stöttat europeiska företag i deras gröna och digitala omställning – och i den industriella kapplöpningen med USA. Det står dock klart att få EU-länder har lust att finansiera en sådan fond. I stället slår kommissionen samman ett antal befintliga medel för att stödja samma mål och ber om lite extra pengar utöver det. Detta görs inom ramen för en ny så kallad plattform för strategisk teknik för Europa (STEP).
Samtidigt trycker kommissionen än en gång på för att den ska få tillgång till en del av de intäkter som annars går till medlemsstaternas egna statskassor. Detta inkluderar pengar från systemet för handel med utsläppsrätter, från en ny koldioxidgränsskatt och en europeisk bolagsskatt.
Det här ska pengarna gå till:
· Räntekostnader
Den extra notan uppskattas till 224 miljarder kronor (19 miljarder euro) från stigande räntekostnader för det lån som EU-länderna gemensamt antog 2020 i samband med den stora coronaåterhämtningsfonden på 750 miljarder euro.
· Ukraina
200 miljarder kronor (17 miljarder euro) kommer att gå till att stödja Ukraina. Detta gäller både återuppbyggnaden och finansieringen av den ukrainska staten så att den kan hålla lamporna tända i regeringsbyggnaderna. Dessutom finns ett lån på 390 miljarder kronor (33 miljarder euro). Det räknas inte in i beräkningen.
· Migration och gränskontroll
177 miljarder kronor (15 miljarder euro) kommer att gå till att stärka gränskontroller och partnerskap med tredjeländer. Pengarna ska bland annat användas för att stödja länder i att hantera oförutsedda kriser eller naturkatastrofer som kan påverka migrationen. De kommer också att stödja insatser för syriska flyktingar i Turkiet och i deras hemland.
· Konkurrenskraft
118 miljarder kronor (10 miljarder euro) kommer att gå till att stärka befintliga EU-program som företag kan lägga vantarna på, såsom InvestEU och Europeiska innovationsrådet.
Samtidigt kommer kommissionen att tillåta EU:s fattigare länder att använda så kallade sammanhållningsfonder även för att stödja stora företag.
· Flexibilitet
Kommissionen begär 35 miljarder kronor (3 miljarder euro) för nya oförutsedda utgifter, efter att redan ha använt de befintliga medlen bara tre år in i den sjuåriga budgetperioden.
· Personal och administration
22 miljarder kronor (1,9 miljarder euro) ska användas till fler anställda på grund av nya arbetsuppgifter och ökade administrativa kostnader, delvis på grund av inflationen.
{{toplink}}
Här är omsorgspunkterna att hålla koll på i Almedalen
Fullspäckat Almedalsschema för ministrarna
