Kritik mot Kommissionen för jämställda livsinkomster – ”Missuppfattat vårt uppdrag”
Kommissionen för jämställda livsinkomster kritiserar i sitt slutbetänkande Medlingsinstitutets statistik för att underskatta löneskillnader mellan kvinnor och män. ”Man blir lite konfunderad, vi får kritik för att vi inte tagit hänsyn till inkomst när det inte är vårt uppdrag att analysera” säger John Ekberg, statistikansvarig på MI, till Altinget.
Kommissionen för jämställda livsinkomster uppskattar att kvinnor under sin livstid tjänar 6 miljoner mindre än män och att det kommer ta 100 år innan lönegapet sluts. Sture Nordh, ledamot i kommissionen, menar att det beror på att det sällan talas om inkomster.
– Det finns ett antal områden där man inte ser de här frågorna. Det finns också områden där det inte tillåts att jämställdhetsaspekter spelar roll, säger han till Altinget och fortsätter:
– Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt och det har gjort att män har dragit ifrån mycket i sina livsinkomster, då det främst är män som äger kapital. Det finns också en ojämlikhet vad gäller skatterna. Det faktum att fler män är egenföretagare och kan ta ut ersättning i form av utdelning beskattas mycket lägre än om det togs ut som inkomst.
Strukturella problem
Bland de förslag som kommissionen lägger återfinns att offentliga stödåtgärder ska fördelas mer jämställt samt att kunskapen måste öka om strukturella problem på arbetsplatser, exempelvis arbetsrelaterad ohälsa.
Ett viktigt område som kräver komplettering är statistiken över löne- och inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Enligt kommissionen måste den bli mer detaljerad och ta hänsyn till fler kategorier än kön.
– Det är betydligt fler kvinnor än män arbetar som arbetar deltid, säger Sture Nordh.
”Missvisande” kritik mot Medlingsinstitutet
Kommissionen riktar kritik mot myndigheten Medlingsinstitutets statistik, som man menar ”underskattar strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män”, bland annat för att myndigheten inte tar hänsyn till faktorer som yrkessegregering och ofrivilligt deltidsarbete.
Men John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, menar att kommissionens kritik är missvisande.
– Det verkar som att man har blandat ihop lön och inkomst, eller missuppfattat vårt uppdrag. Vi är ansvariga för lönestatistik. Lön är ersättning för en given tidsperiod, det kan röra sig om en timme eller en månad. Inkomsten är beroende av hur mycket du har i lön och hur mycket du har arbetat. Kommissionen menar att vi inte har tagit hänsyn till deltidsarbete till exempel, men det går inte om man analyserar lön, säger han till Altinget.
John Ekberg hade gärna undersökt inkomstskillnader. Men just nu är det inte Medlingsinstitutets uppdrag.
– Man blir lite konfunderad, vi får kritik för att vi inte tagit hänsyn till inkomst när det inte är vårt uppdrag att analysera. Vi är också intresserade av inkomstskillnader, men då behöver man inte klanka ner på lönestatistiken.
Han har försökt påtala den enligt honom missriktade kritiken för kommissionen, men utan framgång.
– Jag har inte fått gehör, inte så mycket respons.
”Inte hela sanningen”
– För att kunna jämföra löner så räknas timlöner om till heltid. Bara för att löneskillnaderna har minskat så betyder inte det att den löneinkomst som individerna faktiskt ska leva av har förändrats. Det blir liksom inte hela sanningen, säger Sture Nordh.
Samtidigt menar Nordh att myndigheten har rätt i att det inte ingår i deras uppdrag att räkna på inkomster på det sättet som kommissionen hade velat se.
– Regeringen skulle kunna ge dem det uppdraget, säger han.
Medlingsinstitutet har kritiserats förut
Det är inte första gången som Medlingsinstitutets beräkningar vad gäller lönegap och löneskillnader mellan män och kvinnor får kritik. När myndigheten 2020 lämnade sin årliga rapport på området sade institutets gd Irene Wennemo att utvecklingen var glädjande samt att skillnaden minskade från år till år i ett pressmeddelande.
– Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, sade Wennemo då om det krympande lönegapet.
Samtidigt utmanades bilden som Medlingsinstitutet gav, bland annat av konsultnätverket Lönelotsarna, som gör egna beräkningar på löneskillnader inom staten och anser att Medlingsinstitutets beräkningar behöver kompletteras, enligt tidningen Publikt.
Enligt dem har åtminstone de kvinnodominerade yrkena inom staten lägre lönenivå än andra likvärdiga yrken – och kvinnor tjänar också mindre än män i de flesta yrken.
– Vi ser samma mönster för staten som för arbetsmarknaden i stort, även om skillnaden är lite mindre inom staten, sade Lönelotsarnas Lena Johansson.
{{toplink}}
Beslutskedja: En kommission för jämställda livsinkomster
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2020
JÄMSTÄLLDHET. Tidigare i vår tillsatte regeringen kommissionen för jämställda livsinkomster. Nu får ko…
Läs mer2020
Utredaren har överlämnat betänkandet "Delredovisning av kommissionen för jämställda livsinkomster" till arbetsmarknadsdepartementet.
Läs mer2021
DEBATT. Vår granskning visar två nivåer av problem för jämställt myndighetsutövande: brister i redo…
Läs mer2021
DEBATT. Vår granskning visar två nivåer av problem för jämställt myndighetsutövande: brister i redo…
Läs mer2021
DEBATT. Sverige omnämns ofta som ett av världens mest jämställda länder, men i Kommissionen för jäms…
Läs mer2021
En studie visar att kvinnor förlorar cirka 500 000 kronor i inkomst under de första 10 åren efter att de fått sitt första barn.…
Läs mer2021
Utredaren har överlämnat betänkandet "Minska gapet" till arbetsmarknadsdepartementet.
Läs mer2022
Kommissionen för jämställda livsinkomster kritiserar i sitt slutbetänkande Medlingsinstitutets s…
Läs mer2022
Överblick: Busch ryter ifrån mot Preem och EU-kommissionen stämmer Sverige
Skolministern svänger om högskolebehörighet
