Kullgren försvarar begränsad strömmingsåtgärd
(Foto: Jan van de Vel / EC - Audiovisual Service)
Kristdemokraterna har fått på sitt bord att administrera den föreslagna utflyttade trålfiskegränsen, trots att de var det enda partiet som röstade emot riksdagens tillkännagivande på området. Landsbygdsministern välkomnar dock den föreslagna åtgärden. ”Vi behöver komma fram till vad som påverkar storleken på strömmingen.”
Efter riksdagens tillkännagivande som till slut backades upp av sju av åtta partier har Havs- och vattenmyndigheten inlett ett projekt där myndigheten ska studera hur bestånden påverkas av att åtgärder som motsvarar ett trålfiskestopp i utvalda områden i svenska vatten.
Men från kritiker anses åtgärden otillräcklig, då fiskarna i bestånden bland annat minskat i storlek på ett oroväckande sätt under de senaste åren, samtidigt som det kustnära fisket anses utarmas.
Men ansvariga ministern, Peter Kullgren (KD), försvarar den linje som den tidigare S-regeringen slagit in på, och som den nya regeringen nu också utvidgat till fler fiskeområden.
– Vi behöver komma fram till vad som påverkar storleken på strömmingen, och hur vi ska kunna återgå till ett bättre bestånd. Trålningen kan naturligtvis vara en sak, men det kan också vara havsmiljön, övergödning eller predatorer som skarv, säl och andra fiskar som gillar att äta sill, säger Kullgren till Altinget.
Samtidigt trycker han på att trålningsbegränsningen som ska pågå till 2027 också dras med flera utmaningar. Bland annat att en begräsning inte omfattar alla länder som har tillgång till vattnen, vilket kan urholka möjligheterna att få fram bra underlag.
– Vi behöver komma överens med de andra som har tillträde till våra vatten om att vi gör det här tillsammans för att värna beståndet, säger Kullgren till Altinget.
Har vi inte den här kunskapen redan?
– Här måste jag lita på vår expertmyndighet, så att de får göra sitt uppdrag så att vi får fram rätt åtgärder för att skydda beståndet.
KD vill egentligen se större utredning
Samtidigt var KD det enda parti som var motståndare till tillkännagivandet. Orsaken var, enligt landsbygdspolitiska talespersonen Magnus Oscarsson, att partiet hellre ville se en större undersökning än den som nu vidtagits.
Så när vet vi tillräckligt? Bestånden är ju ansträngda idag?
– Det vi hittills vet är att beståndet är påverkat, och att storleken minskat. Är det fisket, eller är det andra livsbetingelser som gör att de inte växer till? Det vet vi inte helt än, fortsätter Peter Kullgren och tillägger att åtgärden vidtas för att just undvika kollapser:
– Det är därför vi gör det här, för att vi inte ska komma dit. Och det är därför vi i förhandlingarna, som är de mest centrala, ser till att hålla kvoterna på en rimlig nivå.
Den tidigare ansvarige minister, Anna-Caren Sätherberg (S), menar samtidigt att hon gärna sett fler åtgärder från den nya regeringen. Det var därför hon kallade ministern till utskottet.
S vill trots tidigare motstånd se mer
Samtidigt var S tidigare länge också kritiska till det tillkännagivande som riksdagen tog fram 2021, där de uppmanades att flytta ut trålningsgränsen för att bland annat skydda kustfisket.
Men nu behövs mer, anser Sätherberg.
– I och med den sista rapporten som kom från (forskningsrådet) ICES, så ville vi se om de ville gå fram med ytterligare åtgärder, säger Sätherberg till Altinget, och konstaterar samtidigt att regeringen inte planerar någon ytterligare åtgärd än de redan aviserade.
MP: Hänvisa till försiktighetsprincipen
I centrum för diskussionen hos riksdagen låg frågan om det föreslagna ”trålningsförbudet” i vissa utpekade forskningsområden anses tillräckligt. Utskottsordföranden Emma Nohrén (MP) menar att kunskapen är tillräcklig på området, och att inte mer forskning behövs.
– Vi tycker att det är att gå över ån efter vatten, när strömmingsbeståndet ser ut som det gör. Då borde man med hänvisning till försiktighetsprincipen, kunna flytta ut trålningsgränsen. Sedan om EU-kommissionen eller våra grannländer har betänkligheter på det, så får man väl testa det då.
Anna-Caren Sätherberg håller inte med.
– Det är ingen som säger något annat, förutom MP, än att de vill se de orsakssamband som trålningen innebär.
Men när vet vi tillräckligt, med tanke på att bestånden är ansträngda?
– Trålningen kommer att ha sin del, men vi satte också till skarvförvaltning, skyddsjakt på säl, och vi jobbar med övergödningen. Så många saker görs. Men vad det till sist handlar om är kvoterna, såklart. För du kan inte tråla mer än vad du har kvot för.
{{toplink}}
Arbetet med klimathandlingsplan fördröjs av regeringens reduktionspliktsproblem
Nya Brexitavtalet om Nordirland: EU och Storbritannien talar om ett ”nytt kapitel”
