Kullgren väntar sig inga applåder från miljörörelsen

Regeringen tillsätter en skogsutredning med tillväxt i fokus. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) förväntar sig inte att miljörörelsen kommer att vara nöjd med direktiven. ”Den här regeringen är väldigt tydlig med att vi inte vill att skogsbruket ska vara begränsat”, säger han.

En skogsutredning har varit på gång i stort sett sedan Tidöregeringen tillträdde, men nu har den till sist sett dagens ljus. Och det var en till synes nöjd landsbygdsminister som på onsdagen höll en pressträff tillsammans med ministerkollegorna Jessika Rowall (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Utredningen har rubriken ”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs” och regeringen gör ingen hemlighet att uppdragets fokus ligger på produktion framför miljö.

– Det finns ett behov av ytterligare samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som stärker incitament, investeringsvilja och näringsfrihet i skogsnäringen. I syfte att öka den skogliga tillväxten och öka tillgången till hållbart producerad, inhemsk biomassa, säger landsbygdsminister Peter Kullgren vid pressträffen.

Vid pressträffen presenterades även utredaren: Göran Örlander, en person med bakgrund från Södra skogsägarna, Skogsstyrelsen och som är professor i skogsskötsel. En ”genuint skogligt förankrad person med många kvalitéer", enligt Peter Kullgren.

Två delar: EU och enklare regler

Utredningens uppdrag är uppdelat i två större områden, där det ena rör hur Sverige ska möta det som beskrivs som ”utmaningarna i EU”, det vill säga den gröna givens påverkan på svensk skogspolitik och skogsnäring. Men Göran Örlander ska även presentera en strategi för Sveriges fortsatta arbete inom EU i skogsliga frågor, där det handlar om att hitta vägar för att framgångsrikt försvara svenska intressen.

”Ett aktivt svenskt påverkansarbete inom EU kommer att vara nödvändigt för att värna den nationella skogspolitiken.” skriver regeringen i direktiven.

Det andra området gäller en lång rad olika regelförenklingar, bland annat att överge systemet med avverkningsanmälningar och istället ersätta det med en systembaserad tillsyn. Det är ett förslag som kom från Skogsstyrelsens styrelse för ungefär ett år sedan, då med syftet att spara pengar.

Utredaren ska bland annat också se över dagens kunskapskrav på skogsägarna och bevisbörderegeln i miljöbalken, så att det inte leder till oproportionerliga kostnader och krav på markägaren.

Dessutom ska miljömålen ses över ur ett skogs- och skogsbruksperspektiv. ”Sammantaget behöver miljömålssystemet i den del som berör skogsbruket bli mer accepterat.” skriver regeringen.

Artskyddet tar andra ministern

En del som däremot inte ingår i utredningen, utan som kommer att bli en egen utredning under klimat- och näringsdepartementet, är de omstridda frågorna kring artskyddet och ersättning till skogsägare som inte kan bruka sin skog. Det var ingen självklarhet hur och var de frågorna skulle utredas, enligt Peter Kullgren.

– Det är klart att det har diskuterats huruvida vi skulle göra en ännu större utredning av den här redan stora utredningen eller om vi skulle dela upp det. Jag tror det är väldigt bra att vi landade i att separera det, som sagt det här är en omfattande utredning. Det är den andra också. Och väldigt viktig. Förhoppningsvis kan den rulla på ganska snabbt och vara mer fokuserad på sina sak, än att vi skulle ha en så oerhört bred utredning, säger han till Altinget.

Varför har det dröjt så länge med att tillsätta utredningen?
– Vi har varit noga när vi har berett det här. Som ju också konstaterade i dag så har vi valt att bryta ut två centrala delar, som också har varit en del i att vi har haft en bra process. Nu är vi framme och jag tycker vi har fått fram ett mycket bra utredningsdirektiv. Jag ser också fram emot att klimat- och näringsdepartementet kommer igång med sitt arbete kring nationella fridlysning och ersättningsfrågorna där.

Utredningen ska överväga åtgärder för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Hur hållbart är dagens svenska skogsbruk i dag?
– Utifrån min syn på det svenska skogsbruket så har vi ett bra skogsbruk. Det är hållbart. Under de senaste 100 åren så har vi avsatt en fjärdedel av den produktiva skogsmarken, för att inte brukas. Tar vi ner ett träd så sätter vi alltid nya. Det är så den svenska skogsbruksmodellen har sett ut, den har gett Sverige väldigt mycket värden, både ekonomiskt och att vi har friska, växande skogar. Det behöver vi fortsätta göra.

Alla delar inte uppfattningen om att skogsbruket är hållbart. Kan och bör skogsbruket bli ännu hållbarare?
– I jättemånga delar garanterat. Vi lär ju oss mer och mer hela tiden. Skogsägare är ju väldigt adaptiva, oerhört duktiga på sina skogar många gånger, man har bra koll på sina naturvärden. Man försöker värna de värden som finns. Samtidigt som det naturligtvis är en viktig del i företagandet att man kan bruka skogen, men också ur miljö- och klimataspekten inte minst. En bärande del i den här utredningen är hur vi ökar tillväxten i skogen. Det är helt avgörande för hur vi ska binda mer kol också. 

Tror du att miljörörelsen kommer nöjd med de här direktiven?
– Nej. På samma sätt som jag tror att andra intressen inte har varit nöjda med tidigare utredningar som tidigare regeringar har gjort. Mitt mål är att balansera miljöintresset med produktionsintresset. Att vi ska få en översyn nu så att vi kan fortsätta ha de jämställda målen miljö och produktion. Den här regeringen är också väldigt tydlig med att vi vill inte att skogsbruket ska vara begränsat, utan det ska fullt ut ska kunna bidra till både klimatnyttan , men också till jobb och tillväxt i hela landet. Det är ju en ganska kraftig majoritet i Sveriges riksdag som också står bakom det.

Oklart när artskyddsutredning tillsätts

Utredaren Göran Örlander ska lämna ett delbetänkade till regeringen den 31 december i år och ett slutbetänkande den 31 augusti 2025.

Regeringen har inte sagt när utredningen om artskyddsfrågorna tillsätts, enligt uppgift ska det ske ”inom kort”.

Läs direktiven här.

{{toplink}}

Beslutskedja: En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs

9/5
2023
7/2
2024
7/2
2024
7/2
2024
20/2
2024
22/2
2024
16/5
2024
10/6
2024
27/8
2024
31/8
2025

Forrige artikel Fyra nedslag i kommissionens förslag till 2040: Europas klimatkamp kan ändra kurs Fyra nedslag i kommissionens förslag till 2040: Europas klimatkamp kan ändra kurs Næste artikel ”Det räcker inte att sparka på kommunerna” ”Det räcker inte att sparka på kommunerna”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.