Kustbevakningen går på knäna – facket slår larm

Kustbevakningen är hårt ansträngd och klarar inte att upprätthålla beredskapen till sjöss – vilket bland annat påverkar förmågan att hantera miljöolyckor. Nu ryter facket ifrån och kräver att regeringen agerar. ”Läget är väldigt akut här och nu” säger Johan Lindgren, förbundsordförande Tull-kust.

År ut och år in har Kustbevakningen begärt ökade anslag från regeringen i sina budgetunderlag, men utan nämnvärd framgång. I en färsk rapport från Tull-kust varnar fackförbundet för att urholkningen av resurser leder till en dominoeffekt. Det brottsbekämpande arbetet drabbas, likaså myndighetens uppdrag inom miljöövervakning och miljöinsatser samt räddningsuppdraget.

– Vi har tagit upp det här under flera år, först och främst ur ett personalperspektiv. Men det är ett faktum att det drabbar de anställdas förutsättningar att bedriva det uppdrag som myndigheten har. Läget är väldigt akut här och nu, säger Johan Lindgren, förbundsordförande Tull-kust, till Altinget.

Alla fick mer utom Kustbevakningen

Kustbevakningen har successivt fått fler och omfattande uppgifter, men utan att få mer resurser. Så sent som i vårbudgeten fick Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården ökade anslag – men inte Kustbevakningen, skriver Tull-kust i rapporten.

Enligt Tull-kust behövs 200 nya kustbevakare och ett årligt intag till aspirantutbildningen samt stora investeringar i fartyg och flygplan.

Kustbevakningens ledning anger en något lägre siffra – 150 – och konstaterar i sitt senaste budgetunderlag till regeringen att "Personalsituationen inom Kustbevakningen är ansträngd, vilket har en direkt påverkan på förmågan."

Klarar inte bemanningen

Förra året lyckades inte myndigheten att leva upp till målsättningarna för antalet fartyg som ska vara i drift dygnet runt och året om, utan två och en halv av tolv månader var beredskapen och närvaron till sjöss "inte tillfredsställande". Detta fick också konsekvenser, skriver Kustbevakningen i budgetunderlaget, i form av långa inställelsetider vid utsläpp.

Myndigheten har också tvingats att sänka målsättningen för dykberedskap från minst tolv räddningsdykare till minst sex på två orter. Men inte heller den nya målsättningen har man klarat, utan 14 procent av årets dagar har man inte klarat att hålla en beredskap på sex dykare.

 

Kustbevakningen har inte heller klarat av att följa EU-kommissionens rekommendation att kontrollera farligt god åtminstone en gång per 1 000 resor, utan har istället satt upp ett mål på 0,3 promille – vilket myndigheten inte heller riktigt klarade av.

"Väldigt märkligt"

Johan Lindgren säger att det är "väldigt märkligt" att inte Kustbevakningen får någon förstärkning motsvarande den andra brottsbekämpande myndigheter får.

– Vi har fått större ansvar som gäller brottsbekämpning, men utan att få mer resurser, säger han.

Om inte myndigheten får ökat anslag kommer det ekonomiska läget bli besvärande, skriver ledningen i budgetunderlaget, och det kommer behövas åtgärder. En första åtgärd, som redan genomförts, är att rekryteringen av aspiranter ställdes in under 2021. Vilka ytterligare åtgärder som kan bli aktuella är ännu oklart, men Kustbevakningen nämner i budgetunderlaget för 2022-2024:

  • Reducering av antalet fartyg och/eller flygplan
  • Sammanslagning av stationer
  • Nedprioritering av utvecklingsarbete för ökad digitalisering
  • Nedprioritering av stärkt förmåga inom den militära delen av totalförsvaret
  • Senarelagd övergång till fossilfritt bränsle

Forrige artikel Fortsatt riksdagsstrid om synen på sociala pelaren Fortsatt riksdagsstrid om synen på sociala pelaren Næste artikel Överblick: V vill regera med C, fetma osynliggörs och familjevecka efterlyses Överblick: V vill regera med C, fetma osynliggörs och familjevecka efterlyses
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.