Läkemedelsverkets gd får överrock
STYRNING. Det yttersta ansvaret för Läkemedelsverket flyttas från generaldirektör Catarina Andersson Forsman till en styrelse. Enligt socialminister Annika Strandhäll är beslutet ingen kritik mot hur myndigheten sköts, utan ett sätt att bredda kompetensen.
Den 1 juli går Läkemedelsverket från att vara en enrådighetsmyndighet – där generaldirektören är ytterst ansvarig – till att ledas av en styrelse. Det skriver tidningen Läkemedelsvärlden.
Styrelsen är ännu inte tillsatt, men kommer att bestå av upp till tio ledamöter, enligt myndighetens ändrade instruktion.
Strandhäll vill stärka kompetensen
Beslutet fattades för två veckor sedan, enligt Annika Strandhälls pressekreterare. Men det har inte kommunicerats av regeringen via något pressmeddelande eller på annat sätt. Enligt socialminister Annika Strandhäll (S) handlar det inte om någon kritik mot hur generaldirektör Catarina Andersson Forsman styr myndigheten.
– Vi vill stärka ledningen för myndigheten med en styrelse för att bredda kompetensen. Vi har fortsatt en bra gd som nu får extra stöd av en styrelse. Det är vanligt i större myndigheter, säger Annika Strandhäll i ett skriftligt uttalande till Altinget.
Tredje bytet på tio år
Detta innebär att det är tredje gången inom ett decennium som regeringen ändrar på hur Läkemedelsverket ska styras:
År 2008 blev Läkemedelsverket en myndighetsstyrelse. Anledningen den gången var att dåvarande regeringen vill koppla ett bättre grepp kring myndighetens ekonomi.
Fem år senare, år 2013, gjorde socialdepartementet bedömningen att Läkemedelsverket hade byggt upp goda ekonomiska strukturer och regeringen beslutade att myndigheten åter skulle ledas av en ensam generaldirektör – med stöd av ledamöterna i insynsrådet. Det beskriver Statskontoret i en analys av myndigheternas ledningsformer år 2014.
Ekonomin vanligaste argumentet
I rapporten beskriver Statskontoret att de argument för styrelsemyndighet som regering och departement brukar använda i regel handlar om myndighetens ekonomiska ansvar.
"I flera fall har styrelseformen valts för att regering och departement sett ett behov av att ta ett starkare grepp om myndighetens ekonomi. Det gäller t.ex. Läkemedelsverket som fick en styrelse 2008 (Läkemedelsverket har dock bytt ledningsform till enrådighet under 2013) och Sida som fick en styrelse 2010."
Altinget har sökt Läkemedelsverkets generaldirektör för en kommentar.
Nato dammar av planerna från kalla kriget
Upplagt för strid om framtida producentansvar
