Ledarna: Stoppa direktivet om minimilöner
DEBATT. EU-kommissionens förslag om minimilöner går utanför EU:s befogenheter och riskerar slå sönder vår förhandlingsmodell. Det skriver ordförandena för Ledarna i Sverige, Danmark och Norge.
Andreas Miller
Förbundsordförande, Ledarna Sverige
Torkild Justesen
Förbundsordförande, Ledarna Danmark
Audun A. Ingvartsen
Förbundsordförande, Ledarna Norge
EU-samarbetet är viktigt då många av vår tids stora utmaningar inte kan lösas på nationell nivå. Inte minst för att nå klimatmålen, upprätthålla vår konkurrenskraft och för att klara varuförsörjning och leveranskedjor.
Det här vet alla de chefer som dagligen är i kontakt med partners, kunder och leverantörer runt om i Europa. Därför är det djupt olyckligt att EU-kommissionen lägger fram ett förslag om minimilöner som riskerar att få genomgripande konsekvenser för hur arbetsmarknaden i de skandinaviska länderna fungerar.
Förslaget tar också bort den nödvändiga förutsägbarhet som är en viktig del av de nordiska arbetsmarknaderna. Förslaget går utanför EU:s befogenheter och riskerar slå sönder vår fungerande förhandlingsmodell.
Rösta mot förslaget
Naturligtvis motsätter vi oss inte EU-kommissionens målsättning, att alla ska kunna ha en rimlig lön som det går att leva på. Det är en del av vår egen målsättning som vi arbetar för varje dag, men det måste ske på nationell nivå. Och vad gäller att lyfta de lägsta lönerna har den skandinaviska partsmodellen under lång tid fungerat mycket bra.
Som företrädare för chefsorganisationer i Danmark, Sverige och Norge uppmanar vi ledamöterna av Sveriges riksdag och danska Folketinget att rösta mot EU-kommissionens förslag när det ska prövas mot närhetsprincipen. Vi vill också uppmana regeringarna i Danmark och Sverige att söka och upprätthålla ett mycket nära samarbete när förslaget ska behandlas i rådet.
Omöjligt att leva med
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, och kommissionären Nicolas Schmit, har gång på gång intygat att de skandinaviska ländernas arbetsmarknadsmodell inte kommer att påverkas av direktivet. Så är inte fallet.
Det kan låta märkligt att det är ett stort problem att begrepp som "kollektivavtal", "kollektivavtalstäckning" och till och med själva ordet "minimilön" nämns direkt i direktivet. Det betyder att det inte längre är parterna som har rätt att nationellt definiera och tolka begreppen. I stället blir det upp till EU-domstolen att besluta om begreppen så att samma gäller för alla om direktivet antas. Detta är ett problem som i princip är omöjligt för oss i de nordiska länderna att leva med.
"Oanade konsekvenser"
Förslaget till direktiv lägger grunden till en EU-rättslig arbetsmarknadsmodell och innebär ett stort intrång i den skandinaviska partsmodellen som kan leda till oanade konsekvenser för de skandinaviska företagen/länderna.
Frågor som rör löneförhållanden och lönebildning ska, enligt EU-fördragen, uttryckligen ligga helt och hållet på nationell nivå. Och det finns mycket goda skäl till att fortsatt ha det så.
Förutsägbarhet måste finnas
EU-kommissionens direktiv riskerar att politisera lönebildningen. Internationella erfarenheter har visat att när lönebildningen sköts av politiker och inte vid förhandlingar mellan fack och arbetsgivare så ökar risken för konflikter och strejk. Förutsägbarhet är viktigt för både chefer och medarbetare för att kunna vara flexibla och anpassningsbara allt eftersom verkligheten förändras, det är något som vår skandinaviska partsmodell levererat.
Så vår uppmaning till våra regeringar och parlament är tydlig – stoppa direktivet.
(Foto: Ledarna)
"Andra risker upphör inte för att corona är mest akut"
Djurens rätt: Krävs ett slutdatum för koldioxidbedövning av grisar
