Lista: Förslagen i nya Tidöavtalet

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterar förslagen i den uppdaterade versionen av Tidöavtalet. En kartläggning av vad invandringen har kostat Sverige, ett reformerat strandskydd och en obligatorisk ”Sverigekurs” för nyanlända är några av punkterna.

Regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har under hösten suttit i förhandlingar med Sverigedemokraterna om en uppdaterad version av Tidöavtalet. Förhandlingarna är nu klara, vilket TV4 Nyheterna var först med att berätta om.

Det ursprungliga Tidöavtalet kretsar kring sex områden: sjukvård, klimat, kriminalitet, migration och integration, tillväxt och hushållsekonomi och skola. Enligt TV4 tillkommer inga nya områden i avtalet som internt kallas för ”Tidö 1.1”.

Invandringens kostnader ska kartläggas

Tidöpartierna har bland annat kommit överens om att ge ett uppdrag till Konjunkturinstitutet att kartlägga kostnaderna av invandringen. En fråga Sverigedemokraterna drivit länge.

Förutom en kartläggning om hur kostnaderna har sett ut över tid ska myndigheten också ta fram en framtidsprognos utifrån olika scenarion.

– Man ska inte behöva gissa hur verkligheten förhåller sig, säger SD:s partisekreterare Mattias Bäckström Johansson till SVT.

– Det är mer fakta och kunskap som behövs om den förda invandringspolitiken så vi kan få kunskap om hur vilka misslyckanden, och lyckanden, ser ut.

Hembesök i utanförskapsområden

En annan ny punkt som har tagits in i avtalet är att regeringen vill öka kunskapen om bland annat familjeplanering i utanförskapsområden. Syftet är att öka kvinnans självbestämmande över sitt barnafödande. Det hela ska också få fler kvinnor att snabbare komma ut i arbete.

– Om vi vill att alla i vårt land ska ha samma möjligheter, rättigheter och jämställdhet så måste vi också våga ta i den frågan och se att vi behöver gå in med informationsinsatser även där, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till DN.

Ett av tillvägagångssätten som nämns är hembesök i utanförskapsområden ”med fokus på bland annat kusinäktenskap, familjeplanering samt sex och samlevnad”.

Strandskyddet ska reformeras

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver representanter för de fyra samarbetspartierna att regeringen ska verka för att förenkla och reformera strandskyddet.

Regeringsunderlaget vill utreda möjligheterna om byggande nära stränder och de vill även ge lättnader i fall där beredningsunderlag finns. Längre fram kan det även bli enklare att bygga nära vattendrag, diken och på skärgårdsöar.

”Det är reformer som är viktiga för landsbygden, där nuvarande regler på ett oproportionerligt sätt hämmar möjligheten till byggande”, skriver bland andra klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Mobilfri skola

Johan Pehrsons dröm om en mobilfri skola ska bli verklighet, både under lektionstid och på rasterna. Mobiltelefonerna ska samlas in på morgonen i ett slags ”telefonhotell” och lämnas tillbaka till eleverna när skoldagen är slut.

– Det är ett steg framåt i en viktig kulturförändring, säger partiledaren till TT.

Men helt mobilfri blir skolan inte.

”Det kommer givetvis finnas situationer där elever behöver mobilen i skolan, till exempel barn och unga med diabetes”, skriver företrädare för Tidöpartierna i Aftonbladet.

Därför ska rektor vara den som har sista ordet och har möjlighet till att besluta om undantag från regeln.

Satsningar på infrastruktur

Ytterligare en nyhet är att infrastruktur blir en del av det uppdaterade Tidöavtalet. I en debattartikel i Dagens industri skriver de fyra samarbetspartierna att de är överens om att det svenska väg- och järnvägsnätet behöver stärkas.

”Därför har underhållet pekats ut som en prioritering för regeringen i både regeringsförklaringen och inriktningsuppdraget för den nya nationella planen för transportinfrastrukturen”, skriver bland andra infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).

Arbetspendling och godstrafik ska prioriteras vid investeringar i järnväg. Partierna lovar även 300 miljoner kronor mer per år till vägunderhåll för både 2024 och 2025. {{toplink}}

”Sverigekurs” ska stärka integrationen

Regeringen och SD vill även införa en obligatorisk ”Sverigekurs” för nyanlända som fått ett uppehållstillstånd i Sverige.

– Vi kommer ha ett nytt innehåll med ett ökat fokus på jämställdhet, religionsfrihet och samhällets övriga grundläggande värderingar i Sverige, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff.

Kursen ska avslutas med ett prov och syftet är att bryta utanförskapet.

– Det kommer öka förutsättningarna att bli självförsörjande, inte minst.

Vårdgarantin ses över

Partierna i regeringssamarbetet har även kommit överens om att de över vårdgarantin. Det hela ska ske parallellt med inrättandet av en nationell vårdförmedling, skriver bland andra sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i en debattartikel i Expressen.

”Det är helt orimligt och knappas medicinskt motiverat att tvingas vänta på en åtgärd i 90 + 90 dagar”, skriver dem.

ISK-skatten kommer sänkas

Tidöpartierna är även överens om att sänka skatten på investeringssparkonto (ISK). Sänkningen motsvarar upp till 3 150 kronor per år. Dessutom föreslår regeringen och SD att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot blir skattebefriade.

ISK-ändringarna är nu skickade på remiss, men företrädarna kommer även med en brasklapp:

”Om det förslag som nu remitteras kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2025, och i vilken omfattning, beror i slutändan på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet samt de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen”, skriver regeringsunderlaget i Aftonbladet.

Artikeln uppdateras löpande.

Forrige artikel Översikt: Här är de viktigaste förhandlingsgrupperna på COP28 Översikt: Här är de viktigaste förhandlingsgrupperna på COP28 Næste artikel Regeringen gör det enklare att bygga Attefallshus Regeringen gör det enklare att bygga Attefallshus
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.