Lösningen på effektbristen stavas energilagring
Förutom energieffektiviseringsåtgärder är energilagring den snabbaste och mest kostnadseffektiva insatsen för att klara av svenskarnas ökande elanvändning. Det menar Niclas Malmberg, vice ordförande Sveriges vindkraftskooperativ.
Sverige producerar i dag långt mer el än vad vi använder. Vi exporterade hela 26,7 terawattimmar el under 2023, vilket motsvarar cirka 16 procent av landets elproduktion. Trots att inte hela produktionskapaciteten utnyttjades. Till exempel lägger många vindkraftverk ner produktionen när det blåser rejält då mycket vind och liten efterfrågan på el leder till låga – eller till och med negativa – elpriser.
Småskalighet kan minska sårbarheten
Lösningen, för såväl den enskilde elproducenten som samhället i stort, är att bygga upp kapacitet för energilagring, till exempel med olika former av batteritekniker. Då kan man dra nytta av perioder med hög elproduktion och sedan mata ut elen när den behövs. Det finns även andra typer av energilager som har kommit långt i sin utveckling men inte ännu kommersialiserats, till exempel vätgas och pumpkraftverk.
Det finns samtidigt många fördomar mot batterier. Trots detta ökar batterikapaciteten såväl globalt som i Sverige. De senaste åren har efterfrågan fördubblats varje år. Under åren fram till 2030 talas det om en sexfaldig ökad efterfrågan, vilket skulle ge en samlad batterikapacitetet på nio terawattimmar.
De senaste tio åren har efterfrågan på batterier vuxit med en faktor på 24, samtidigt som batteriindustrin har lyckats skala upp produktionsförmågan med det dubbla.
Det finns många som kan dra nytta av möjligheterna med batterikapacitet: Från den enskilda villaägaren till bostadsrättsföreningar och småskaliga industrier till vindkraftskooperativ. Även det småskaliga kan på det sättet bidra till ett hållbart energisystem och minskad sårbarhet.
Nya batterityper visar vägen
Finansmarknaden indikerar också med all önskvärd tydlighet att det finns resurser för en fortsatt kraftig ökning av batteriproduktionen. Branschen drog enligt Bloomberg New Energy Finance åt sig investeringar motsvarande 45 miljarder dollar 2022, vilket är mer än vad sol- och vindkraftsmarknaderna gjorde (33 miljarder dollar).
En väsentlig fråga är om det finns tillräckligt med naturresurser för att producera den batterikapacitet som efterfrågas? För dagens batteriteknik ser det onekligen tufft ut: en fjärdedel av jordens litiumtillgångar, en tredjedel av nickeltillgångarna och en fjärdedel av kobolttillgångarna behövs för den batteritillverkning som skulle kunna ersätta dagens fossila energianvändning.
Lösningen på utmaningen är ny batteriteknik där andra metaller kan användas. Ett av de mest lovande exemplen är Northvolts nya natriumjonbatterier som helt saknar litium, nickel och kobolt.
Som inom många andra teknikområden ligger Sverige långt framme när det gäller forskning och kommersialisering av nya typer av batterier, inte bara genom Northvolt utan även via andra företag och forskningsinstitutioner.
Lämna debatten om energislag
Inte heller kostnaderna är ett problem. Priserna har sjunkit snabbt under de senaste åren och bedöms fortsätta falla med 32-54 dollar per kilowattimme fram till 2030. Studier visar att vid varje dubblering av produktionen sänks kostnaderna med 19-29 procent, samtidigt som batterierna blir 7-18 procent effektivare.
Den är dags att lämna debatten om vilken elproduktion som är viktigast för att så snabbt som möjligt öka elproduktionen. Lösningen finns ju redan framför ögonen på oss och stavas energilagring.
Betydande risker även i nya förslaget till demokrativillkor
Nordiska ministrar: Sociala mediejättarna måste ta sitt ansvar
