Ungdomsförbundet: Dags för L att leverera
De borgerliga ungdomsförbunden underkänner regeringens skolpolitik. ”Man har blundat för de stora reformerna som behövs och man har verkligen förlorat den skolpolitiska debatten”, säger Erik Berg, ordförande för Luf.
Luf, Cuf och Muf blickar tillbaka till Alliansen och vill genom gemensamma reformförslag för skolan se till att det finns en borgerlighet i framtiden.
– Det finns ett behov av en stark liberal reformagenda som kommer ur ett gemensamt borgerligt och liberalt sammanhang, säger Erik Berg, ordförande för Luf, till Altinget och fortsätter:
– Vi vill se till att det finns en borgerlighet som inte bara är enat av ideologiska överenskommelser eller att man ogillar socialdemokratin, utan att man faktiskt samlas kring viktiga reformer.
Förlorar den skolpolitiska debatten
Erik Berg pekar också på läget i den svenska skolan som en bakgrund till reformagendan.
– Det är alldeles för många barn som inte får den starka skola som de behöver för att få goda förutsättningar för att klara livet.
– Det är ungefär vart sjätte barn i dag som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det betyder att Skolverket slår en tärning för varje barn som föds i Sverige och varje gång den landar på en etta så blir det ingen behörighet.
En anledning till att alla allianspartier backade i senaste valet är enligt Berg att partierna har varit allt för kortsiktiga i sin politik.
– Man har blundat för de stora reformerna som behövs och man har verkligen förlorat den skolpolitiska debatten den senaste tiden, det visar på en både reformfattig och ganska ängslig politik.
Samla skolmyndigheterna
Ungdomsförbunden lägger förslag på kunskapsplikt framför skolplikt, en ny läroplan där lärare får mer makt, reformerad lärarutbildning där det ska vara svårare att bli antagen till utbildningen samt mer praktik och en styrningsmodell för skolmarknaden som bland annat innefattar ett gemensamt antagningssystem.
Man vill även lägga ner Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolinspektionen för att i stället samla kompetensen i en ny Skolöverstyrelse och föreslår att spetsrektorer, de bästa och mest erfarna rektorerna, ska kunna anställas av staten och skickas till skolorna som fungerar sämst.
Stora förändringar i rektorspolitiken
Den 17 november är det dags för Liberalernas landsmöte där man ska besluta om partiets politik de kommande åren. Flera av reformerna som föreslås i ungdomsförbundens rapport ska då beslutas om. Erik Berg förväntar sig stöd på flera punkter.
– Jag tror att jag kommer vinna mycket av skolpolitiken på landsmötet. Men det ser jag fram emot att strida för. Målsättningen är såklart att Liberalerna går från landsmötet i november med stora närmanden mot våra reformförslag.
Bland annat tror han att stödet kommer vara brett för frågan om rektorsrollen.
– Att se till att riktigt bra rektorer kommer på plats och se till att de rektorerna verkligen har verktygen att göra reell skillnad. Alla vet ju att om man inte har en bra chef så blir det ingen bra arbetsplats och man kommer inte kunna leverera. Jag tror att vi kommer se stora förändringar i rektorspolitiken.
Erik Berg hoppas att landsmötet antar politik som säger att störst fokus i låga åldrar ska ligga på att man måste få ett ordförråd, en läsförståelse, en skrivförståelse och därefter en grundläggande kunskap i matematik.
– Vi kan inte ha elever som kommer högre och högre upp i åldrarna utan grundläggande kunskaper. Det gör att man halkar efter. Man kan inte vara bra i SO om man inte har tillräckliga svenskkunskaper.
Vilka förslag blir svårare att få partiet bakom?
– Jag tror inte vi får igenom det här med en ny myndighetsform, en skolöverstyrelse, direkt. Däremot så ser jag delar av det som partiet kan stödja ganska snabbt. Men sen förespråkar dessutom Liberalerna en mycket bättre lösning för själva organisationen av svensk skola och det är ju ett återförstatligande av skolan.
C-ledningens förslagna klimatpaket bör ha stöd ”överlag”
Städning bland energimyndigheter välkomnas – efterlyser tydligare ramar
