Städning bland energimyndigheter välkomnas – efterlyser tydligare ramar

Som en del av Tidöavtalet annonserades att myndighetsöversyner skulle genomföras på flera håll inom energipolitiken, bland annat genom att ”instruktionen förändras i grunden” hos Energimyndigheten och att en ”uppdelning av Svenska kraftnät” ska undersökas.

Sedan i somras är arbetet igång i en bokstavsutredningen inom Klimat- och näringslivsdepartementet, och redan i oktober är det dags för en första redovisning av uppdraget.

Där ligger fokus på frågan om Svenska kraftnäts nuvarande uppgifter ska delas upp i ett bolag och en myndighet, eller i ett affärsverk.

”Rätt förutsättningar behövs”

I ett senare skede sätts också Energimyndighetens, Energimarknadsinspektionen och även Elsäkerhetsverkets framtid under lupp.

Och hos alla de tre senare myndigheterna är budskapet tydligt från generaldirektörerna: Det finns ett behov av att se över uppdragen.

– Det behövs rätt förutsättningar när energisystemet nu går in en ny tillväxtfas, säger Elsäkerhetsverkets gd Anders Persson till Altinget. 

”Det är viktigt att säkerställa att vi agerar på ett samordnat och effektivt sätt för att möta de utmaningar som energisektorn står inför”, fortsätter Ei:s gd Ulrika Hesslow i en skriftlig kommentar till Altinget.

Liknande resonemang förs hos Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

– Vi är 25 år, Energimarknadsinspektionen är 15 år och det har hänt väldigt mycket med regelutvecklingen. Det är dags att se över och försöka tydliggöra, där det behövs, och även se över vem som gör vad, så att vi kan skapa en effektivare förvaltning. Jag tycker att regeringen gör rätt, säger Andrén till Altinget.

De kommande veckorna är möten med utredaren Kristina Padron inplanerade med de aktuella myndigheterna, och utredningen kommer nu att i flera steg samla in respons från berörda aktörer inför de många frågor som ska utredas i processen.

Stora omtag i görningen

Men det är samtidigt inte bara lugnt i båten. Inför Svenska kraftnäts framtid har energiminister Ebba Busch bland annat sagt att det är viktigt att se över styrningen, bland annat då affärsverket ”haft möjlighet att tjäna ganska mycket pengar på hur man har lagt upp sin verksamhet. Och det är inte riktigt det som varit syftet med Svenska Kraftnäts verksamhet.”

{{toplink}}

För Elsäkerhetsverkets del ingår det även i direktiven att ”se över alternativa sätt att organisera Elsäkerhetsverket”. Generaldirektören Anders Persson hoppas att inte resultatet landar i att myndigheten läggs ner.

– Det hoppas vi såklart att det inte behövs. Men vi måste ju hjälpa utredaren att se på frågan. Jag tänker att det är bra att utredningen tittar på hela energifamiljen, och då är det bra att se på vilka dimensioner som ska vara i fokus – såsom elsäkerhet och störningsfrihet – i det nya energisystemet som vi kommer att ha.  

Varför är det viktigt att Elsäkerhetsverket är organiserad som en egen myndighet?
– Jag ser att el blir en alltmer dominerade energibärare i samhället när vi fasar ut det fossila ur systemet. Till följd av det tycker jag att det är bra att det finns ett särskilt fokus på att se till att elen är säker att använda.

Han pekar bland annat på historiken, där antalet allvarligare elolyckor minskat med 75 procent efter att säkerhetsfrågorna samlades i en myndighet för 30 år sedan.

– Men det är såklart inte bara myndighetens förtjänst, tillägger Persson.

Förutsättningar för minskat dubbelarbete

Energimyndigheten föreslås enligt direktiven få en tydligare ledarskapsroll i arbetet mot att svara upp mot bland annat ett dubblerat elbehov, och för generaldirektören Robert Andrén innebär det att en roll som ibland tagits inofficiellt också bli mer tydligt definierat. 

Och just tydligare rollfördelningar välkomnas överlag. För dagens situation innebär emellanåt ett visst dubbelarbete. Han skulle dock inte säga att myndighetsinsatserna krockar.

– Men däremot, det vi ser är att omställningen och förändringen av energisystemen – via digitalisering och elektrifiering – gör att gränserna mellan exempelvis värme-, el- och drivmedelssektorn suddas ut. Det innebär att vi som myndigheter överlappar varandra i vissa lägen, säger Robert Andrén till Altinget och fortsätter:

– Inte minst i statistiksammanställning och i prognos- och scenarioarbete. Jag tycker att det är bra att vi funderar kring att skapa en ökad tydlighet kring vad vi ska samla in, sammanställa, och skicka ut till omvärlden om vad det är som gäller.

Ett område där gränsdragningen enligt direktiven också kan bli tydligare är på beredskapfrågorna, där civilförsvarsuppdraget som delades ut till sektorsansvariga beredskapsmyndigheter fortsatt inte satt sig helt.

Andrén menar dock inte att det nödvändigtvis handlar om att ta över uppdrag från gd-kollegorna.

– Jag tror i första hand att det handlar om resurseffektivitet. Så att vi verkligen jobbar med de viktigaste frågorna och kan hitta komplement.

”Kan inte säga nej”

Han menar att Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten redan pratar ihop sig om hur ansvar och insatser ska fördelas och utföras inom arbetet med civilt försvar.

– Men då är det också så här att även om vårt uppdrag kan vara otydligt och delvis utdaterat i vissa delar – så åligger det fortfarande för oss att leverera till regeringen det som står i våra styrdokument även om det inte är så uppdragen uppdateras. Jag kan inte bara säga att ”det är mer logiskt att Ei ska göra detta” – utan jag måste ändå göra det. Jag tror att det är lite städarbete som behövs.

För Elsäkerhetsverkets del ser inte generaldirektören Anders Persson att risken för dubbelarbete är lika stor.

– Jag tycker inte att det finns någon stor risk för överlapp. Vi är väldigt nischade på teknisk säkerhet, säger Persson, som exempelvis pekar på att deras samarbete också går mot andra myndigheter.

– Vi har bland annat tryckt på elsäkerhetsaspekter på arbetsplatser, och där har vi ett samarbete med arbetsmiljöverket främst.

Behövs skärpning på EU-dimensionen

Samtidigt efterfrågas en skärpt samordning, särskilt när det kommer till att svara upp mot förändringar på EU-nivå.

– Vi kan exempelvis inte sitta och förhandla ett enda direktiv – utan att ha koll på vad som händer på andra områden, såsom kritiska råmaterialfrågan, som är extremt viktig, säger Andrén och fortsätter:

– Här behöver man titta på detta, och fundera på hur det hänger ihop, hur utvecklingen framöver ser ut på EU-nivå, och hur vi ser till att myndigheterna täcker upp detta på ett rimligt sett i Sverige.

Har vissa frågor på EU-nivå trillat mellan stolarna på grund av uppdelningen idag?

– Inte direkt så, men däremot kan det vara så att när vi tittar på konsekvenserna av ett lagförslag och vad det kan innebära, så har vi inte alla gånger tillgång till hela paletten av alla de lagar som förändras på andra områden utanför energipolitiken men som alldeles tydligt påverkar energisektorn påtagligt.

Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe har avböjt att medverka innan det pågående deluppdraget.

{{toplink}}

jacob@altinget.se