Halva pausen har gått – oklart vad som väntar vattenkraften

I februari ska arbetet med att förse landets vattenkraftverk med moderna miljötillstånd åter ta fart, men det är oklart vilka regeländringar regeringen eventuellt planerar. ”De har ont om tid. Det måste vara något som inte är alltför komplicerat”, säger Sportfiskarnas Anders Karlsson.

Från och med den 1 februari sattes processen med att förse landets vattenkraftverk med moderna miljövillkor på ett års paus av regeringen, ett beslut helt i enlighet med vad Tidöpartierna kommit överens om. Syftet med – den mycket omdiskuterade – pausen är att säkerställa att omprövningen av miljövillkoren inte leder till för stor negativ påverkan på kraftproduktionen.

När pausen nu nått halvvägs är frågan vad regeringen har tänkt ska ta vid, ledtrådarna är få och klimat- och miljöminister Romina Poumokhtaris (L) pressavdelning ger endast det kortfattade svaret ”det bereds”.

Anders Karlsson är tillförordnad generalsekreterare för Sportfiskarna. Han är frågande till vilka regeländringar som kan ligga klara till den 1 februari.

– De har ont om tid. Det måste vara något som inte är alltför komplicerat. Jag har svårt att se att man kan göra några större förändringar, säger han till Altinget.

Hör till miljöministerns portfölj

Svenska Kraftnät har fått ett uppdrag att kartlägga omprövningens konsekvenser för kraftproduktionen, uppdraget från energiminister Ebba Busch (KD) som ska vara klart i slutet av den här månaden. Men det är oklart hur och när det nya regelverket för omprövning, som utlovas i Tidöavtalet, ska ta form.

Det som finns är ett tidigare uppdrag om att se över normsättningen av ytvatten, ett uppdrag som Havs- och vattenmyndigheten fick från S-regeringen och miljöminister Annika Strandhäll (S). Frågan om ett regelverk hör nämligen hemma på klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) bord, det är inte energiministerns ansvarsområde. Men det uppdraget ska redovisas först den 1 december, det vill säga nära inpå pausens slut.

– Vi har inte fått några hintar och inte heller kraftbolagen verkar riktigt veta vad pausen kan resultera i. Jag upplever att kraftbolagen är frustrerade, säger Anders Karlsson och fortsätter:

– Problemet är att det inte har hänt något ännu, det finns inget att dra några lärdomar av. Man bryter loppet när det gått tio meter. Det här är ingen enkel materia att bara rota runt i.

Det Karlsson syftar på är kritiken mot att pausa den nationella omprövningsprocessen i ett såpass tidigt skede, att det egentligen inte finns några beslut från miljödomstolarna att utvärdera.

Branschens fokus: Regeländringar

Branschorganisationen Energiföretagen hoppas att pausen inte blir längre än de tolv månader som det är sagt.

– Jag hoppas och tror att regeringen kommer hålla tidsplanen, men viktigast är förstås att pausen leder till en omprövningsprocess som faktiskt fungerar. Vårt fokus är att få till regeländringar, säger Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen.

De regeländringar Energiföretagen vill se är förordningsförändringar som innebär ökad tydlighet och stärkt politisk styrning. Kritiken från vattenkraftsbranschen handlar om att de politiska besluten inte får tillräckligt avtryck hos länsstyrelserna och vattenmyndigheterna, att miljökraven på vattenkraften blir mer långtgående än politiken avser.

I förlängningen vill Energiföretagen se en större förändring av den statliga vattenförvaltningens organisation, i linje med vattenförvaltningsutredningens förslag som presenterades 2019, bland annat att dagens fem vattenmyndigheterna försvinner.

– Det behövs för att långsiktigt komma till rätta med problemet att den politiska viljan inte får genomslag fullt ut. Det är en för lös koppling i dag. Vi anser att en förändring av vattenförvaltningen bör kunna genomföras parallellt med omprövningsprocessen utan att orsaka ytterligare förseningar, säger Johan Bladh. 

Enligt miljörörelsen är svängrummet begränsat för hur mycket Sverige kan lätta på miljökraven för att gynna kraftproduktionen och samtidigt uppfylla EU:s vattendirektiv. Sportfiskarnas Anders Karlsson tror det här kan vara en förklaring till tystnaden från departementet och miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.

 – Vi utgår från att regeringen tvingats inse att vattendirektivet gäller. Redan det som var innan pausen strider mot vattendirektivet, säger han och fortsätter:

– Jag tror ju själv att det här kommer bli en långvarig process innan man landat i vad man kan göra. Vi väntar på ett lämpligt fall för att testa det mot EU-domstolen.

Energibranschen: Sverige har stor frihet

 

Energiföretagens Johan Bladh är medveten om att delar av miljörörelsen tolkar Sveriges skyldigheter gentemot EU annorlunda i fråga om att uppfylla vattendirektivet, men håller inte med.

– EU:s medlemsstater har väldigt stor frihet att själva välja hur man genomför vattendirektivet, säger han.

Han är inte orolig för att den linje som Energiföretagen driver skulle leda till att Sverige misslyckas med att uppfylla vattendirektivet, men räknar Sveriges genomförande av vattendirektivet kommer att granskas.

 

– Någonting kommer säkert hamna i EU-domstolen. Man kommer bli synad, ens motivering måste hålla. Men vi anser att vattendirektivet ger Sverige stor frihet för hur man genomför det. De ändringar som Energiföretagen föreslår skulle snarare göra att vi närmar oss hur andra länder gör, säger han.

{{toplink}}

Beslutskedja: Paus av omprövning för moderna miljövillkor

15/11
2022
12/12
2022
15/12
2022
31/8
2023
3/10
2023
28/11
2023
28/11
2023
19/12
2023
19/3
2024
2/4
2024
21/5
2024
24/5
2024
22/8
2024
27/8
2024
22/11
2024

Forrige artikel M-styrda Halland kräver undantag från informationsplikten M-styrda Halland kräver undantag från informationsplikten Næste artikel Nu är jakten på mineraler igång: Ökat intresse för att undersöka norsk mark Nu är jakten på mineraler igång: Ökat intresse för att undersöka norsk mark
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.