Det är inte lätt med vidlyftiga budskap
(Foto: Jonas Ekströmer / TT)
Tidöavtalet firar snart ett år och det börjar bli dags för regeringssamarbetet att leverera. Även om ett och annat kan bockas av inom klimat- och energiområdet så står Tidöpartierna inför betydande utmaningar om de ska uppfylla sina löften.
Diskussionerna om kontraktsparlamentarismens för- och nackdelar kan vi lämna därhän. Det är oavsett intressant att följa hur en hårt framförhandlad avtalstext mellan fyra partier utmynnar i politiska beslut.
När det nu snart är dags för regeringen att leverera höstens budget går, enligt Tidöavtalet, också startskottet för då partiledarna ska besluta om framtiden för regeringssamarbetets form.
Så på samma sätt som Altinget tidigare har gått igenom den förra regeringens klimathandlingsplan och januarisamarbetet, är det alltså hög tid för en statusuppdatering för Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD.
Mycket pågår – bakom och framför kulisserna
En sak som kan konstateras är att det har varit mycket aktivitet inom de samarbetsprojekt som byggdes upp under vintern, något som också KD:s energipolitiska talesperson Camilla Brodin håller med om.
Att följa upp alla Tidöavtalets punkter är dock inte en enkel match. Det blir inte lättare av att partierna sinsemellan inte alltid varit överens om vad skrivningarna betyder i praktiken eller att det kring vissa punkter råder oklarheter om dess status.
Sammantaget visar dock Altingets genomgång av punkterna inom energi-, klimat- och miljöpolitiken att majoriteten i alla fall har lyft från startbanan.
Yttre press
Tidöpartierna har hittills haft ett stukat regeringskansli med långt fler ärenden än vanligt på sitt bord under vårens ordförandeskap i EU och det har inte varit lätt att dra igång alla utlovade reformer.
Som Martin Kinnunen redan konstaterat, är det till exempel svårt att leverera allt som utlovades på kärnkraftsområdet.
{{toplink}}
En upprustning av hela elsystemet är inget som görs i ett nafs, särskilt som det parallellt pågår en omstöpning av ramarna på EU-nivå. Tanken att exempelvis inleda arbetet med att slå ihop de fyra elområdena i Sverige ser inte heller ut att kunna ta riktig fart. Och hur vattenkraftsöversynen ska landa i särskilt stora omtag är ännu oklart.
Listan kan göras lång
Att sedan få ner skatten på bioolja, ja, det är inte heller så lätt när statsstödsprövningar på den långt större biogasfrågan satt käppar i hjulen. Och att ”alla tillgängliga kraftanläggningar” skulle ”aktiveras av Svenska Kraftnät” var, milt sagt, inte det lättaste att få till i praktiken.
Viss förbrukningsflexibilitet kunde förvisso upphandlas i den senare frågan, men som bland andra KD:s Camilla Brodin konstaterar, så satte lagstiftning och praxis upp hinder för den ambitionen.
”Det gäller att man får ha tungan rätt i mun” säger Brodin, som däremot inte anser att det blivit några felskrivningar i Tidöavtalet.
Vad kommer härnäst?
Hur ska man då se på kommande års arbete och samarbete? Tidö 2.0 talas det om, men samtidigt finns också diskussionen om möjligheten att samarbeta utanför Tidösamarbetet.
Efter exempelvis striden om SD:s inflytande i klimathandlingsplanen, så är det inte det enklaste att se hur Kristersson-regeringen också ska kunna samarbeta brett i riksdagen, såsom först uttalades. Samarbetet i EU-relaterade sakfrågor har också visat sig vara en mer omfattande, och ibland känslig, fråga.
{{toplink}}
I höst blir det därför intressant att se vad samtalen som regeringssamarbetet bjudit in oppositionen till inför den energipolitiska propositionen landar i.
Kan det till exempel bli så att skrivningar för att locka över några av de andra partierna i den förhandlingen kan utmynna i att Tidöregeringen får stöd för andra kärnkraftsskrivningar, så får det i alla fall ses som en fjäder i hatten för förhandlingsmaskineriet.
Med donationen av F-16 har ryssarnas gräns slutgiltigt överskridits
Politiskt storspel avgör striden om EU-toppjobb
