Expert sågar både svenska och danska lösningar på korankrisen
Både den svenska och den danska vägen mot att stoppa koranbränningar är trubbiga verktyg för att stärka ländernas säkerhet. Det menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke som ser risk för att det blir ett sluttande plan mot försämrad yttrandefrihet i båda länderna.
Trots att Sverige och Danmark har valt olika juridiska vägar för att hindra koranbränningar blir det i båda fallen ett sluttande plan mot att begränsa mötes- och yttrandefriheten. Det anser Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert, journalist och universitetsadjunkt vid Stockholms universitet.
– I båda fallen kommer man till sist landa i att det inte räcker att förbjuda själva gärningen, att elda en helig skrift. Utan man måste sen också förbjuda spridningen av inspelningar av sådana manifestationer, säger han till Altinget.
I Sverige har regeringen valt tillsätta en utredning som ser över ordningslagen för att stoppa koranbränningarna. Enligt utredningsdirektiven ska utredaren titta på om Sveriges säkerhet överlag kan vägas in när man ska ge tillstånd för allmänna sammankomster.
Fler lagar krävs
I Danmark väljer man istället att förbjuda själva handlingen att bränna en koran, en slags trosfrihetslag.
– Men ambitionen i båda fallen är ju inte att ta tillvara en minoritets intresse och skydda en minoritet, utan båda syftena är att skydda landets säkerhet, säger Nils Funcke.
Enligt Funcke blir det ofrånkomligt för både Sverige och Danmark att stifta ytterligare lagar om man tror sig kunna skydda ländernas säkerhet genom att stoppa koranbränningar. Det eftersom det är spridningen av handlingarna som ger upphov till en eventuellt ökad hotbild.
– Manifestationer utanför moskéer och ambassader skulle bara rinna ut i sanden om det inte var för att yttrandena sedan får spridning, säger Nils Funcke.
– Om tio eller tolv personer eller någon ambassadpersonal står och ser en koranbränning är det ju som om det aldrig har hänt. Så förbjuder man själva handlingen så kommer man till sist landa i att man också måste förbjuda skildringar som innehåller samma form av yttrande.
”Fattigmannens” plattform
Nils Funcke tror dock att både den svenska och den danska lösningarna är trubbiga verktyg för syftet att stärka ländernas säkerhet. Framförallt sett till vilka effekter han ser att det riskerar att få för yttrandefriheten.
– Mötesfriheten är central och i synnerhet för personer som inte har tillgång till etablerade medier, som inte kan skriva på DN debatt eller inte kan vara med i radio. Det här är lite grann av fattigmannens sätt att driva opinion för sin sak, att göra det för gator och torg.
Nils Funcke tror också att det blir en svår balansgång för utredaren att lägga fram ett förslag som fungerar i praktiken.{{toplink}}Enligt Funcke innebär den svenska regeringens inriktning att man behöver göra en mer generell bedömning av hotet mot Sverige. Samtidigt som man på förhand behöver granska vilka yttrande som ska fällas vid en manifestation.
– Ska polisen göra en slagning i SÄPO:s register och kolla vad det är för person som vill demonstrera? Det är inte säkert att de får en träff och då är frågan om de ska släppa igenom eller inte. Det öppnar för ett godtycke, säger han.
Signalvärde
Funcke är tveksam till om utredningen i Sverige kommer att leda till någon lagändring, dels för att det är tveksamt vilka förslag som kan bli verklighet i praktiken. Men också för att stödet i riksdagen är svagt. Han tror generellt att utredningsdirektivet i mångt och mycket handlar om att skicka en signal från regeringens sida.
– Jag tror att det är starkt bidragande. Det är en signal till andra länder och till svenska folket att vi gör något handfast. Men hur man ska få ihop det på slutändan utan att man begränsar våra fri och rättigheter det förstår jag inte.
Städning bland energimyndigheter välkomnas – efterlyser tydligare ramar
Nya EU-regler ska tygla nätjättarna – men frågetecken återstår om genomförandet
