Nya EU-regler ska tygla nätjättarna – men frågetecken återstår om genomförandet
(Foto: EU-kommissionen.)
Sedan slutet av augusti måste TikTok, Facebook, Instagram och de andra största nätplattformarna uppfylla ett gäng nya krav inom EU. Målet är ett säkrare internet. Men frågan är om EU har tillräckliga resurser för att lagen ska bli effektiv.
– EU har blivit den första jurisdiktionen i världen där onlineplattformar inte längre sätter sina egna regler. De är nu reglerade enheter på samma sätt som finansiella institutioner, sade Thierry Breton, EU:s kommissionär för den inre marknaden, tidigare i år.
EU:s Digital Services Act, DSA, är den första lagen av sitt slag – ett försök att reglera internet för att på flera olika sätt göra nätet säkrare. Lagen trädde i kraft redan i november i fjol men implementeras i flera steg. Från den 25 augusti gäller kraven för de 19 största plattformarna och sökmotorerna, de med över 45 miljoner användare, eller tio procent av EU:s befolkning.
Kraftfull lag
Det handlar dels om nya krav på nätplattformar att innehållet i deras kanaler inte sprider desinformation och hatpropaganda. De nya reglerna förbjuder också plattformarna att samla in information, som kan vara integritetskränkande för användarna, i syfte att visa dem riktad reklam. Det kan gälla sådant som sexuell läggning, religion, etnicitet eller uppgifter om personens hälsa eller sexualliv.
Det ska också bli enklare för användarna att få information om varför de får se viss riktad reklam. Samtidigt som riktad reklam till minderåriga förbjuds helt.
DSA är en kraftfull lag då nätjättar kan bestraffas med böter som uppgår till sex procent av deras globala årliga omsättning om de inte lever upp till reglerna. Vid upprepade allvarliga överträdelser kan de till och med förbjudas att verka inom EU:s inre marknad.
I uppbyggnadsskede
Frågan är dock hur pass effektiv EU:s implementering av DSA kommer att vara. Nya Europeiska centrumet för algoritmisk öppenhet, som ska bistå med teknisk och vetenskaplig expertis för implementeringen av DSA, har färre än femtio anställda – medan de multinationella nätföretagen har starka juridiska resurser att ta till för att försvara sig.{{toplink}}Daniel Westman, jurist specialiserad på it och medierätt, hänvisar dock till den extra finansiering på uppskattningsvis 45 miljoner euro årligen som kommissionen kommer att ta ut från teknikföretagen.
– De får resurser för det här. Sedan är utmaningen att ha tillräcklig med kunskap för att kunna få en bra bild av läget och utmaningarna. Det är väl bara att konstatera att det här är i uppbyggnadsskedet just nu, men jag tycker inte man kan räkna ut dem direkt.
Svår balans
En fråga som lagstiftarna har kämpat med under arbetet för att ta fram DSA har varit hur man ska hitta balansen mellan att försvara yttrandefriheten och att stävja negativt material på nätet.
Flera frivilligorganisationer blev oroliga när kommissionären Thierry Breton för några månader sedan, i en intervju med France Info, sa att DSA skulle kunna användas för att stänga av sociala medier som inte tar bort innehåll som uppmanar till revolt eller till att bränna bilar.
Efter kritiken svarade dock Breton skriftligt att DSA visserligen ger möjlighet att begränsa eller förbjuda en väldigt stor nätplattform eller sökmotor ”vid allvarliga överträdelser som hotar människors liv eller säkerhet” – men underströk att detta alltid kommer att: ”vidtas med vederbörligt förfarande, vara tidsbegränsat, ta hänsyn till om plattformen vidtar nödvändiga åtgärder för att avsluta överträdelsen, och överväga om den tillfälliga begränsningen inte otillbörligt begränsar mottagarnas tillgång till laglig information.”
Juristen Daniel Westman ser inte någon risk att DSA skulle kunna innebära att nätplattformar helt stängs av i samband med upplopp.
– Total avstängningar av en plattform finns det inga regler om i DSA och nationella krav med denna innebörd skulle, även i krissituationer, normalt strida mot yttrandefriheten.
Expert sågar både svenska och danska lösningar på korankrisen
Veckan i EU: Etisk skärpning, kommissionär grillas och rejset om EU-toppjobb inleds
