Malmbergs assistansutredning träffar rätt – ”Blir nästan tårögd”

Nu presenteras utredningen om stärkt rätt till personlig assistans. Både utredaren Fredrik Malmberg och företrädare för assistansanvändare tror att en effekt av utredningen blir att fler kommer beviljas statlig assistans.

Praxisförändringar har lett till att personer som skulle behöva personlig assistans inte får den längre, något som Altinget har skrivit om tidigare. Som en del i januariavtalet har en utredning gjorts med avsikten att stärka den personliga assistansen.

Tre förslag 

Nu presenterar utredare Fredrik Malmberg tre förslag för att fler ska få inträde i den statliga delen av den personliga assistansen. Utredningen har tittat på grundläggande behov, föräldraansvar och sjukvårdande insatser. 

– Vi har försökt lägga fram förslag som handlar om att just rätt grupper ska kunna få assistans igen. Utvecklingen har drabbat personer som skulle behöva få personlig assistans och många av dem är barn, säger Fredrik Malmberg till Altinget. 

Ökad statlig assistans

Malmberg räknar med att förslagen i utredningen kommer att förändra Försäkringskassans bedömningsrutiner och på sikt medföra ett återtagande till den statliga delen av assistansen.

– Vi lägger förslag som förändrar hur lagstiftningen ser ut kring de grundläggande behoven och ett förslag om ett mer begränsat föräldraavdrag. Det kommer förändra hur man i dag tvingas arbeta med det här på Försäkringskassan, säger han.

Positivt mottagande

Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) har, genom ordföranden Sophie Karlsson, suttit med i expertgruppen. Hon ser positivt på utredningen och menar att det är första gången som en utredning har syftet att just stärka assistansen.

– Vi ser att det skulle kunna ge möjligheter att ge tillbaka assistans till personer som har förlorat den. Vi kanske inte har fått igenom alla våra synpunkter, men man har varit bra på att hörsamma oss i utredningen, säger hon till Altinget.

Var det något som inte plockades upp i utredningen som ni hade velat se?

– I utredningen har man tittat på det femte grundläggande behovet. Men vi upplever fortfarande problem med andra grundläggande behov. Till exempel bedömningen av personlig hygien som begränsats väldigt mycket sedan ett avgörande i högsta förvaltningsdomstolen.

– Överlag är det problematiskt att dela upp behoven i små delar. Det blir nästan omöjligt att komma upp i 20 timmar, eftersom man bara räknar med vissa aktiva delar. Det är något som vi har framfört som ett stort problem och vi önskade tilläggsdirektiv till den här utredningen, men det blev inte så.

”Kommer träffa rätt”

Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig i Riksföreningen JAG, satt också med i utredningens expertgrupp. 

– Jag tror att utredningen kommer träffa rätt. Jag tror att det är de personer som har blivit av med assistansen på grund av praxis som kommer komma tillbaks igen så att läget kommer se ut så som det var innan 2015, säger hon till Altinget.

– Vissa saker har de gjort så bra att jag nästan blir tårögd. Äntligen bra texter som inte är avhumaniserande beskrivningar. Det här är respektfyllt och helt annorlunda. 

Var ni enade i expertgruppen? 

– På det stora hela var vi det. Vi har haft diskussioner om detaljer men det var inte så svårt eftersom det inte fanns något sparkrav, utan direktiven var att förbättra assistansen. 

Beslutskedja: Stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn samt för barn

24/1
2020
28/1
2020
28/1
2020
5/5
2021
24/5
2021
26/5
2021
2/6
2021
1/10
2021
14/2
2022
23/2
2022
24/3
2022
29/3
2022
6/5
2022
9/6
2022
14/6
2022
21/6
2022
13/12
2023

Forrige artikel Överblick: Apotekets vd går vidare och M-politiker öppnar för militär mot gängen Överblick: Apotekets vd går vidare och M-politiker öppnar för militär mot gängen Næste artikel Tolvan Tolvansson får äntligen vila i frid Tolvan Tolvansson får äntligen vila i frid
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.