Miljarder i fara när Sverige kapar reduktionsplikten

Regeringen måste övertyga Bryssel om att en kapad reduktionsplikt är i linje med återhämtningspolitiken efter pandemin eller den ryska invasionen av Ukraina – annars riskerar EU-miljarder att brinna inne för Sverige.

Förslaget att minska reduktionsplikten till en gemensam sexprocentsnivå nästa år, från dagens 30,5 respektive 7,8 procent i dieseln och bensinen, ligger nu ute på remiss till den 25 augusti.

Utöver de redan konstaterade konsekvenserna – bland annat för Sveriges möjligheter att nå både förnybart-, klimat- och kolsänkemål nationellt och på EU-nivå – så varnar finansdepartementet i promemorian för att beslutet kan leda till ytterligare en baksmälla.

Detta med anledning av att reduktionsplikten ingår som en av åtgärderna i Sveriges återhämtningsplan, som är tänkt att ge Sverige tillbaka omkring 37 miljarder kronor av de 150 miljarder som bands upp i samband med pandemin.

Hur mycket av de runt 37 miljarderna som nu kan hänga löst återstår att se.

Flera vägar framåt

I planen, som efter att den fått grönt ljus efter flera om och men i maj 2022, ingår reduktionsplikten i paketet av åtgärder för att visa på att Sverige har en politik som syftar till att leva upp till klimatmålen, via delmål att minska utsläppen i dieseln och bensinen.

Regeringens promemoria pekar tydligt på vad EU-lagarna ställer upp för krav:

”Om delmålen och målen för en åtgärd inte uppnås eller endast uppnås till viss del, kommer det att påverka återflödet av medel.”

Det finns nu flera olika vägar för regeringen att gå, enligt Altingets uppgifter. Bland annat dessa:  

  • Sverige kan acceptera konsekvenserna av sitt beslut, och förlora upp till flera miljarder i återbetalning när regeringen skickar in sin betalningsansökan senast i augusti 2026 till EU-kommissionen. Hur stort beloppet är, beror på hur EU-kommissionen tolkar den metodologi som tagits fram för att utvärdera medlemsländernas insatser för att nå de uttalade målen. 660 miljoner kronor per missat delmål anges, fast ”bötesbeloppet” kan multipliceras både upp och ner, om missen anses avsevärd eller inte, i relation till målen. Hur minst fyra miljoner ton i ökade utsläpp bara år 2024, och totalt närmre 15 miljoner ton under åren fram till 2026 ses på, återstår att se.

{{toplink}}

  • Regeringen kan försöka att ändra den antagna planen via en ny ansökan där reduktionsplikten förändras. Den mest troliga vägen framåt är då att hänvisa till att ”objektiva omständigheter” förändrats sedan planen antogs i juni 2022. Men här räcker exempelvis inte som omständighet att ”landet bytt regering” som ”objektiv omständighet”. Eventuellt kan det gå att exempelvis hänvisa till förändrat kostnadsläge på grund av kriget i Ukraina.

  • Regeringen kan också i samband med att den skickar in en kompletterade ”återhämtningsplan” i ansökan för att ta del av runt 2,3 miljarder kronor från ”Repower-EU”-potten, försöka att argumentera för att en sänkt reduktionsplikt är motiverad. Men med tanke på att Repower-EU kom till för att minska beroendet av fossila bränslen, framför allt från Ryssland, så lär den vägen inte vara lika framkomlig.

Vilken väg regeringen tänkt att ta ska, enligt uppgift, ännu inte vara klart. Altinget har sökt finansministern Elisabeth Svantessons (M), men staben meddelar att de för tillfället inte har någon kommentar.

{{toplink}}

Beslutskedja: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel (Promemoria)

8/8
2023
25/8
2023
29/8
2023
11/1
2024
23/1
2024

Forrige artikel Ministern om Björn Söders Prideutspel: ”Förkastligt” Ministern om Björn Söders Prideutspel: ”Förkastligt” Næste artikel RFSL vill se bättre bemötande av seniorer RFSL vill se bättre bemötande av seniorer
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.