Miljardtillskott i Hybrit-affären klart: ”Vi har fått jobba hårt för detta”
(Foto: Henrik Montgomery / TT, Mats Lundqvist)
LKAB kan räkna hem fyra miljarder kronor extra från utsläppshandeln i dagens värde, och Hybrit kan räkna med omkring fem miljoner fler gratis utsläppsrätter. Detta till följd av att de nya riktmärkesreglerna nu är på plats inom EU:s utsläppshandel.
En stor del i affären för att få fossilfritt stål och andra industriprojekt som ska fasa ut fossila utsläpp att gå i lås är att utsläppshandelsregelverken ska lira med dessa projekt.
För handelssystemet är inte bara tänkt att fungera som en motor för att sänka utsläpp på totalen. Det ska också ge en skjuts till dem som går före. I alla fall så länge det fortsatt behålls fri tilldelning i de aktuella sektorerna till dess att klimattullarna är fullt utrullade i sektorerna år 2034.
Det sker genom att föregångare just nu får fri tilldelning som de kan sälja på marknaden, samtidigt som eftersläntrare får punga ut för det som de släpper ut ovanför vissa branschers så kallade riktmärken.
Men Hybrit och H2GS-projekten har hittills haft lite grus i det maskineriet. Dels för att det inte varit klart att dess järnsvamp, eller den elektrolystillverkade vätgasen ska få samma fria tilldelning som dess fossilare kusiner. Dels för att LKAB:s produktion av pellets inte spelat i samma liga som sina konkurrenter i det så kallade sinter-riktmärket.
{{toplink}}
Sedan i fredags står det dock klart att parterna kan korka upp champagnen, efter att EU-kommissionens delegerade förordning som fastställer riktmärkesreglerna publicerats.
Från 2026 och fram till 2030 får de båda vara med och ta del av samma riktmärken inom utsläppshandeln som konkurrenterna.
– Det är sådant som ordentligt påverkar businesscaset för Hybrit-stålet, och för råjärnet och vätgasen. För oss är det en jätteseger att våra pellets och sinter nu likställs. Vi har kämpat konsekvent för att få till det här, säger Niklas Johansson, direktör för information och klimat på LKAB, till Altinget.
Hård lobbying
Men det har inte varit en lätt resa. För som en konsekvens av att den utsläppssnålare vätgasen och pelletsen hamnar i samma riktmärke, förlorar resterande bransch fri tilldelning.
Detta bland annat genom grundregeln att de tio utsläppssnålaste aktörerna inom riktmärket är de som sätter ribban för hur mycket fri tilldelning som ska delas ut. Kommer utsläppssnålare aktörer in, sänks också den fria tilldelningen.
I praktiken innebär det exempelvis att resterande sinter-bransch som helhet förlorar omkring 30 miljoner gratisutsläppsrätter under de aktuella åren 2026-2030.
Strid inpå sluttampen
LKAB har därför motarbetats hårt av framför allt den europeiska stålbranschsamverkansorganet Eurofer, som har medlemmar som förlorar på de nya reglerna.
Även om kommissionens förslag till förordning passerade lagstiftarna utan att möta någon protest, har det varit påverkansförsök hela vägen.
– Det har varit mycket lobbying i detta. Vi har fått jobba hårt för detta, och lobba hårt. Även om alla tycker att det är rimligt och rätt, och att det är så systemet ska se ut, så finns det några som inte vill just detta, fortsätter Niklas Johansson.
Råjärnsriktmärket påverkas dock inte av att de nya aktörerna får komma in. Deras riktmärke står fast, till följd av att ett ändringsförslag kom in under förhandlingarna i parlamentet.
Elva miljoner fria utsläppsrätter
Sammantaget förbättras dock förutsättningarna avsevärt för de nya stålaktörerna. För LKAB:s pelletsproduktion räknas det nu med att de får sex miljoner fler gratisutsläppsrätter, och för Hybrits demoanläggning räknas det med att de bara under åren 2028-2030 får in omkring fem miljoner utsläppsrätter i fri tilldelning. Dessa kan sedan säljas, eller sparas, mot framtida utsläppsbeting.
Bara i dagens värde – där utsläppsrättspriset minskat kraftigt det senaste året – innebär det ett kassatillskott på fyra miljarder kronor till LKAB under de aktuella åren bara för pelletsen, och nästan lika mycket i stärkt konkurrenskraft för Hybrit-demon.
– Hela affären bygger på väldigt många element. Vad priset på utsläppsrätter, el, kol, naturgas är framåt spelar stor roll, för att skapa sig en bild för hur konkurrenskraften ser ut. Men det här är väldigt positiva besked för hela den här omställningen, att vi faktiskt behandlas lika, avslutar Johansson.
Än mer fortsatt på spel
Samtidigt hänger frågan fortfarande i luften om LKAB ska kunna få hem ytterligare miljarder i fri tilldelning, men då för den nu pågående perioden i handelssystemet 2021-2025.
Här står striden i frågan om EU-kommissionen gjorde rätt som placerade LKAB utanför sinterriktmärket under de aktuella åren. Den statliga gruvjätten anser inte att så är fallet, utan har överklagat den nu gällande delegerade förordningen.
{{toplink}}
Efter att de förra sommaren förlorade i EU-domstolens tribunal, som köpte EU-kommissionens resonemang, har LKAB överklagat ”förstainstansens” beslut.
Nu har parterna lämnat in sina skriftliga svar till EU-domstolen, och Stefan Savonen, chef för energi och klimat, inväntar nu nästa steg. Vad det blir är dock oklart, men eventuellt kan muntlig förhandling vänta senare i år.
Även om LKAB skulle gå vinnande ur domstolsstriden så är konsekvenserna oklara.
– Det är lite osäkert. Det beror på hur de agerar. Säg att de går på vår linje i EU-domstolen, så finns det lite olika alternativ. De kan säga att vi ska kompenseras för skadan, men om det blir genom att vi får utsläppsrätter, eller att riktmärket som helhet dras ner för de andra? Det finns alla möjligheter för domstolen, säger Stefan Savonen till Altinget och fortsätter:
– Det centrala för oss är att vi får rätt, men vilken form av kompensation och vad som händer med det, det vet vi inte.
Kommunal varslar om strejk
Halv miljard till skolan: ”Stoppar inte nedskärningarna”
