Miljömålsberedningen tar sig an skogsrapport med sprängkraft

Miljömålsberedningens uppdrag är att i slutet av året lägga fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till dels EU:s åtaganden för biologisk mångfald, dels klarar EU-målen för kollagring i skog och mark.

Så här långt har beredningen främst ägnat sig åt kunskapsinhämtning, men det är nu dags att gå in i fasen med politiska diskussioner och så småningom beslut.

– Vi har lyssnat i ett halvår. Jag är inte van vid att sitta på läktaren, säger Carl-Wiktor Svensson (KD) som ser fram emot skiftet.

”Det som är skrivet är skrivet”

Bland underlagen på Miljömålsberedningens bord ligger bland annat en rapport från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, om landets naturskogar och urskogar. Det är en rapport som väcker reaktioner bland ledamöterna.

– Innehållet i den rapporten är inget som oredigerat kommer att läggas på riksdagens bord kan jag säga, säger SD:s ledamot Tomas Brandberg och fortsätter:

– En rapport är en rapport. Det som är skrivet är skrivet. Det som står där står där. I slutändan är det något som kommer att beslutas av politiker. Vi får ta diskussionen i lugn och ro.

Enligt EU:s strategi för biologisk mångfald ska 30 procent av EU:s landareal skyddas och som ett första steg för att uppnå detta, ska EU:s återstående primary forests och old-growth forests definieras, kartläggas, övervakas och skyddas. Hur stora arealer som ringas in under begreppen har med andra ord stor betydelse.

Begreppen urskog och naturskog är också kopplade till flera andra tunga EU-processer: Avskogningsförordningen, naturrestaureringsförordningen, förnybartdirektivet, skogsövervakningsförordnigen samt art- och habitatdirektivet.

Så många miljoner hektar berörs

När Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gjort en analys – och skriver att inventeringar av naturskog och urskogar i Sverige har stor relevans i förhållande till EU-kommissionens defintioner – så är det också betydande arealer det handlar om: Mellan 2,2 och 2,8 miljoner hektar skogsmark, varav 1,5–1,8 miljoner hektar på produktiv skogsmark.

Det är inte bara Tomas Brandberg som reagerar starkt på de stora arealerna som omfattas i expertmyndigheternas underlagsrapport. Inte heller Carl-Wiktor Svensson vill att rapporten ska ges för stor betydelse.

– Jag hoppas att vi inte kommer lägga jättemycket vikt vid det här underlaget. Vi måste utgå från våra förutsättningar och behålla makten över skogen i Sverige. Skyddar vi ytterligare 6-7 procent av den produktiva skogsmarken, då påverkar det råvarutillgången, säger han. (Sverige beräknas ha 23,5 miljoner hektar produktiv skogsmark. Reds.anm.)

Carl-Wiktor Svensson vill se en samhällsekonomisk analys utifrån rapportens slutsatser samt en jämförelse med hur andra medlemsländer tolkar primary och old growth forest. Rapporten från de två expertmyndigheterna är ett underlag för Miljömålsberedningen, men ingenting som är skrivet i sten, betonar Svensson.

– Vi behöver behandla det här politiskt. Det handlar om hur man tillämpar indikatorerna, säger han.

C: Det finns inget svartvitt i detta

Stina Larsson (C) är inte på långa vägar lika bestämd i sina uttalanden om rapporten som Svensson och Brandberg, men säger även hon att nu är dags för en politisk diskussion kring definitionerna.

– Myndigheterna har gett oss en svensk definition av begreppen primary och old growth forest. Sen får man fundera på om det är den enda sanningen, det finns olika intressen som anser att definitionen är för bred, säger hon och tillägger:

– Myndigheterna har sina principer, det är vår uppgift att göra de politiska avvägningarna. Det finns inget svartvitt i detta, säger hon.

För Maria Gardfjell (MP) är utgångspunkten att alla naturskogar ska skyddas, men säger att det kan bli nödvändigt att ta hänsyn till olika faktorer.

– Det är tydligt i rapporten att vi har urskogar och naturskogar som behöver få ett strikt skydd. Skyddsvärd natur måste få ett skydd. Men man ska också komma ihåg att ju mer naturnära skogsbruk man har, desto mindre är behovet av skydd av vissa arter och naturmiljöer. Det är kommunicerande kärl, säger hon. 

En påfallande stor del av de utpekade naturskogarna är på privata marker, påpekar Maria Gardfjell. Det ställer extra stora krav på politiken.

– Det kräver att vi åstadkommer förbättrade förutsättningar för skogsägarna. Det handlar om kunskap, om ekonomisk ersättning, om bättre villkor, säger hon.

MP: Vi kan kanske komma överens

Miljömålsberedningens uppdrag har beskrivits på en skala mellan ”inte omöjligt” och ”svårt”. S-ledamoten Joakim Järrebring beskriver det som att ”Allt är en målkonflikt. Det är ju så.”

Maria Gardfjell säger att Miljömålsberedningen kanske kan nå fram och komma överens. Kanske klarar man av att komma överens om EU:s bindande klimatkrav om skogen och skydd av av natur – men åtminstone om våtmarker och andra typer av frågor i uppdraget.

– Min ambition är att vi ska kunna komma överens. De här frågorna är för viktiga. Vi måste se vad vi skulle kunna komma överens om. Politiken har varit hetsig en tid nu. I en utredning har man ändå en möjlighet att tänka efter, säger hon.

Maria Gardfjell anser att ledamöterna från Tidöpartierna är tydligt splittrade mellan att följa den dagspolitiska agendan och det långsiktiga uppdraget som utredare.

– Det är splittrat för Tidögänget. Vi ska anpassa oss efter EU-regler som regeringen har varit emot. Och å ena sidan säger regeringen att vi ska följa EU:s klimatpolitik, å andra sidan ska skogsbruket inte påverkas. Det går naturligtvis inte ihop, säger Maria Gardfjell.

KD: Skydd det enda vi pratar om

Carl-Wiktor Svensson konstaterar att uppdraget är svårt. 

– Jag är genuint orolig utifrån diskussionerna i beredningen. Väldigt ofta talar vi om att skydda skogen, jag undrar från vem? Skydd är det enda vi pratar om känns det som, säger han och tillägger att han inte utesluter att det ska gå att komma överens:

– Ska vi nå en överenskommelse, så kommer jag inte att gå med på några stora inskränkningar för enskilda skogsägare. Staten måste i så fall ta ett större ansvar, vi ska inte överimplementera EU-regler, säger han.

Centerns Stina Larsson och Socialdemokraternas Joakim Järrebring är på det stora hela optimistiska inför få ihop en bred, långsiktig politisk överenskommelse, det som är tanken med Miljömålsberedningen.

– Man har ju varit överens tidigare, det hoppas jag vi lyckas med den här gången också, säger Joakim Järrebring.

Tomas Brandberg säger att han inte vet om det är möjligt att få med sig samtliga riksdagspartiernas ledamöter, från vänster till höger.

– Det bör koka ner till att stor hänsyn tas till de parlamentariska krafter som vill ha ett aktivt skogsbruk. Det finns en stark skogsbrukarvänlig linje i Miljömålsberedningen. Vi får se hur Liberalerna ställer sig till de här frågorna, men Centern är ganska mycket i linje med Tidö när det gäller skogen, säger han och tillägger:

– Det är en fråga för samordning och exekutiva krafter.

S om nya skogsutredningen: Jättemärkligt

Samtidigt anser oppositionen att regeringen ger dubbla signaler om hur skogspolitiken ska hanteras genom att de också tillsatt en till utredning parallellt. Joakim Järrebring ifrågasätter hur de två departementen, klimat- och näringslivsdepartementet samt landsbygds- och infrastrukturdepartementet, koordinerar de två utredningarna.

– Det är jättemärkligt. Det är överlappande uppdrag. Vi kan inte vänta in den nya skogsutredningen, vi har ju en deadline, säger han.

Stina Larsson är på samma spår.

 – Men man kan ju fråga sig varför vi ska komma överens när regeringen väljer att tillsätta en parallell skogsutredning? Vad är tanken med det? säger Stina Larsson. 

johanna@altinget.se