Miljömålsberedningens ordförande: ”Det kommer inte bli jättelätt”

Miljömålsberedningen ska ta fram en strategi för hur Sverige ska klara sina åtaganden för biologisk mångfald samt uppnå en ökad kolsänka. I uppdraget från regeringen ingår att ta hänsyn till uppbyggnaden av totalförsvaret, men också ett mandat att föreslå ändringar i miljömålssystemet.

Den parlamentariska miljömålsberedningen har fått ett nytt uppdrag från regeringen. De nuvarande ledamöterna har ett mandat som visserligen sträcker sig till årsskiftet, men det är ändå inte aktuellt att starta upp kommittén i nuläget. Det säger ordföranden Emma Nohrén till Altinget.

– Det kommer inte bli något möte förrän efter valet och arbetet lär komma igång någon gång i mitten på hösten. Jag håller på att sätta mig in i uppdraget. Jag ska också sätta upp ett kansli, säger hon.

Med all sannolikhet kommer flera partier att byta ut sin eller sina ledamöter i kommittén efter valet.

– Det kan bli en helt ny besättning. Det är osäkert om jag fortsätter, men jag vill kunna lämna över och ge min efterträdare så bra förutsättningar som möjligt, säger Emma Nohrén som dels har lett beredningens arbete med att ta ett helhetsgrepp på havspolitiken, dels uppdraget att ta fram en strategi för konsumtionens miljöpåverkan.

Nytt uppdrag med skiljelinjer

Det nya uppdraget, som Miljömålsberedningen ska arbeta med i två år, är att ta fram en strategi för Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

– Det är stora frågor. Det är som vanligt frågor där partierna står långt ifrån varandra. Det är frågor som behöver lösas, där det behöver finnas en linje framåt, oavsett regering. Men det kommer inte bli jättelätt, säger Emma Nohrén.

Miljömålsberedningen ska föreslå en strategi för hur Sverige ”kostnadseffektivt” kan leva upp till sina åtaganden inom EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 samt hur generationsmålet och de svenska miljökvalitetsmålen kan nås.

Beredningen ska i arbetet bland annat titta på former och styrmedel för områdesskydd, samt eventuellt föreslå om beräkningsmetoderna för skyddad natur ska ändras.

I samma strategi ska Miljömålsberedningen också föreslå hur Sverige ”på ett kostnadseffektivt sätt” ska nå de åtaganden om ökad kolsänka som väntas utifrån klimatneutralitetsmålet i EU:s klimatlag och förhandlingarna om EU:s LULUCF-förordning.

Ska ta hänsyn till försvaret

I sitt arbete ska Miljömålsberedningen inte bara ta hänsyn till miljön, utan också till konkurrenskraften, sysselsättningen, totalförsvarets behov och möjligheterna för det militära försvaret att växa. 

”Det senaste försvarsbeslutet har förstärkt Försvarsmaktens behov av en mark- och vattenplanering som tar hänsyn till ett totalförsvarsperspektiv. Tillgången till mark- och vattenområden är av avgörande betydelse för att kunna öva militär förmåga.” skriver regeringen i direktiven.

Får peta bland miljömålen

Samtidigt öppnar regeringen en dörr för Miljömålsberedningen att skruva i systemet med de 16 miljömål, beslutade av riksdagen. Beredningen får mandat att överväga om formuleringen av miljökvalitetsmålen och dess preciseringar kan behöva anpassas till de olika avvägningarna. 

Miljömålsberedningen får drygt två år för uppdraget. Senast den 2 december år 2024 ska ett färdigförhandlat slutbetänkande ligga på regeringens bord.

Miljömålsberedningen tillsattes år 2010. Dess senaste betänkande, Sveriges globala klimatavtryck, är just nu ute på remiss med deadline den 19 september.

Beslutskedja: Miljömålsberedningen: Strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF),

12/10
2020
7/6
2022
4/8
2022
11/8
2022
3/3
2023
7/6
2023
12/3
2024
11/4
2024
22/4
2024
23/4
2024
8/8
2024
22/8
2024
27/8
2024
2/12
2024

Forrige artikel Daniel Riazat (V): ”Det behövs en seriös utredning av aktiebolagen” Daniel Riazat (V): ”Det behövs en seriös utredning av aktiebolagen” Næste artikel Överblick: Sverige störst energiexportör i Europa och L vänder om lottning till friskolor Överblick: Sverige störst energiexportör i Europa och L vänder om lottning till friskolor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.