Ministern svarar: Kreditgarantier till kärnkraft en skendiskussion

Det är en sluten process när regeringen riggar systemet för de nya gröna statliga kreditgarantierna, men finansmarknadsminister Åsa Lindhagen anser att regeringen följer de beredningskrav som finns. Liberalernas uppfattning om att kreditgarantierna kan gå till ny kärnkraft avfärdar hon bestämt.

Staten ska gå i god för upp till 50 miljarder kronor i kreditgarantier som ska möjliggöra riskfyllda gröna industriinvesteringar. Men trots de stora summorna finns inga planer från regeringen att skicka ut regelverket på remiss innan det sjösätts, vilket Altinget har skrivit om.

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen anser att regeringen följer de beredningskrav som finns, enligt hennes skriftliga svar till Altinget.

Varför ska inte förslaget till ny förordning skickas på remiss?
– Beredning pågår inom Regeringskansliet. Vi kommer förstås bereda beslutet enligt de krav som ställs. Om detta görs i form av en förordning är det så att förordningar i allmänhet inte skickas på remiss.

Förordningar beslutas av regeringen och förslag på ändringar skickas inte alltid på remiss, men det är allt annat än ovanligt att det sker. Varför regeringen gör bedömningen att den här förordningen, som innebär att regeringen ska vara garant för miljardinvesteringar, inte ska skickas ut på en öppen remissrunda svarar inte Åsa Lindhagen på i sitt skriftliga svar.

Vad ska Riksgälden luta sig mot för att avgöra vad som är en "grön" investeringar?
– För att kunna ta del av kreditgarantierna ska investeringarna bland annat bidra till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Regeringen kommer att återkomma med mer information när uppdraget till Riksgälden beslutats.

Enligt Liberalerna skulle ny kärnkraft kunna kvalificera sig till statliga kreditgarantier. Hur ser du på det?
– Vad gäller kärnkraft är det lite av en skendiskussion. I praktiken krävs ju att ett företag är berett att riskera sitt investerade kapital. Eftersom kärnkraftsinvesteringar är så extremt olönsamma ser jag inte att dessa kreditgarantier skulle göra kärnkraftsinvesteringar mer lockande.

Hur ser du på risken att skattebetalarna får betala skulden för riskfyllda projekt som inte flyger?
– Om ett projekt misslyckas är det i första hand låntagaren som står för förlusten. Om låntagaren inte skulle klara av det – till exempel om den går i konkurs – står staten för en stor del av risken. Enligt budgetlagen ska en avgift tas ut för kreditgarantin som motsvarar statens förväntade kostnad för åtagandet, vilket innebär att avgiften ska avspegla risken för kreditförluster. Avgiften får sättas högre om det krävs enligt EU:s regler för statsstöd.

Forrige artikel Överblick: Resandet ökar i förtid och narkotikan flödar in i Sverige Överblick: Resandet ökar i förtid och narkotikan flödar in i Sverige Næste artikel Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (11 maj) Folkhälsomyndighetens pressträff om pandemiläget (11 maj)
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.