Ministrar tar höjd för påverkan på ekonomin
Hittills har svensk ekonomi, enligt regeringen, klarat sig väl trots den tuffa situationen i världsekonomin. Men både finansminister Mikael Damberg (S) och finansmarknadsminister Max Elger (S) säger till Altinget att det finns beredskap om läget försämras.
Med anledning av kriget i Ukraina har hårda sanktioner riktats mot Ryssland. Bland annat ska flera ryska banker stängas av från det internationella betalningssystemet Swift, ryska statliga bolag får inte noteras på europeiska handelsplatser och det har införts förbud mot att föra över eurosedlar till Ryssland.
Konsekvenserna för den ryska ekonomin är stora och går redan att se. Landet har tvingats chockhöja räntan, rubeln har rasat i värde och flera ryska bolag har störtdykt på de internationella börserna. Men hittills har turbulensen i den ryska ekonomin inte påverkat den svenska finansiella stabiliteten, enligt regeringens bedömning.
– Det finns inget som tyder på att vi har någon finansiell oro i Sverige. Vi har också starka institutioner och myndigheter som kan bevaka och hantera detta och har mandat att agera om vi skulle vi få en bankkris eller finanskris i Sverige. Så jag är inte orolig för det, säger finansminister Mikael Damberg (S), till Altinget.
Begränsade konsekvenser
Inte heller finansmarknadsminister Max Elger (S) ser att den nuvarande situationen försvagat den finansiella stabiliteten. Han tror inte heller att det kommer att bli några långsiktiga konsekvenser för den svenska ekonomin.
– Världsekonomin kommer att påverkas i och med den ökade osäkerheten som konflikten innebär genom att en del av världsekonomin stängs av från transaktioner och också genom att olja- och gaspriser ökat väldigt mycket. Så på medelfristig sikt kan det påverka konjunkturförloppet och bidra till en liten sättning, säger Elger till Altinget och fortsätter:
– Men här gäller det att komma ihåg att Sverige är det minst beroende EU-landet av rysk olja och gasexport. Så jag tror att de långsiktiga konsekvenserna för svensk ekonomi kommer vara mycket begränsade.
Beredskap
Samtidigt följer regeringen utvecklingen och det finns beredskap om situationen snabbt skulle försämras.
– Vi har en stark offentlig ekonomi och en låg statsskuld så vi har också ekonomiska muskler att agera om det här ekonomiska läget förvandlas till något annat som kräver stora insatser. Det kan också behövas specifika insatser mot hushåll eller företag som drabbas ekonomiskt i det här läget, säger Mikael Damberg.
Max Elger har haft möte med finansiella stabilitetsrådet, där också myndighetscheferna för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden ingår, i slutet av januari.
– Bedömningen då var att våra exponeringar var låga mot Ryssland och Ukraina. Och jag tycker att utvecklingen hittills visar att den bedömningen var rimlig, säger Elger.
Sanktioner
Det som bidrar till osäkerheten är att sanktionerna precis har beslutats. Uteslutningen av ryska banker från Swift har ännu inte trätt ikraft. Och det kan komma fler sanktioner framöver.
– Det här är en pågående diskussion. Den kommer stämmas av med utvecklingen på marken och vad återverkningen blir av de sanktioner som redan vidtagits. Som finansministern visade har ryska tillgångspriser sjunkit asymptotiskt mot noll. Så det har varit kraftfulla återverkningar av sanktionerna som har genomförts, säger Elger.
Budgeten
De senaste åren har varit ovanliga i budgetarbetet. Pandemin skapade ett behov av en rad extra ändringsbudgetar och kriget i Ukraina gör att det inte går att utesluta extraordinära åtgärder också framöver. Mikael Damberg menar att det ändå kommer att gå att satsa även på annat än krisåtgärder i vårbudgeten. Men att kostsamma reformer får övervägas noggrant.
– När vi diskuterar nya långsiktiga utgifter behöver vi också diskutera hur det ska finansieras så att vi också klarar av att bära det över tid. Vårt trumfkort i alla de här kriserna är att vi har låg statsskuld men det får vi inte gratis. Det får vi genom att värdera olika insatser mot varandra och se till att finansiera våra gemensamma åtaganden.
Att gå med underskott är tillåtet i det finanspolitiska ramverket. Däremot finns överskottsmålet som innebär att staten måste gå med överskott, en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Men det skulle Damberg helst vilja ändra.
– Socialdemokraterna som parti har varit tydliga med att man bör justera det överskottsmål som finns i dag till ett balansmål. För vi menar att vi har stora gemensamma åtaganden som krävs här framöver och vi har en starkare ekonomi än när vi införde överskottsmålet. Så det vore helt rimligt.
{{toplink}}
Flera frågetecken inför EU:s mål att expresskoppla samman elnäten med Ukraina
Överblick: Tegnell slutar och bröderna i fallet Kevin kan få ersättning från regeringen
