Moderaterna vill ge mer makt till kommunerna

STYRNING. Moderaternas partistyrelse vill att staten ska styra kommunerna mindre. I en proposition till partistämman föreslås en kommunal testverksamhet och en omläggning från riktade statsbidrag till generella.

Inför Moderaternas partistämma har partistyrelsen lagt ett förslag om att minska statlig detaljstyrning av kommuner. Partistyrelsen menar att staten lägger en för stor börda på kommunerna. 

Därför föreslår man nu att partiet plockar upp Tillitsdelegationens boll med försökskommuner och regioner. 

– Det kan vara 10-15 kommuner och någon eller några regioner som under till exempel en femårsperiod får ha mer tillitsbaserad styrning och mindre statlig, säger Elisabeth Svantesson (M), partiets andra vice ordförande, till Altinget. 

Mindre kommuner

Tanken är att ett sådant projekt sedan ska utvärderas för att se om det är applicerbart även på andra kommuner eller rent av alla kommuner och regioner. Försöket gäller den typ av statlig reglering och styrning av kommuner som inte är grundlagsskyddad eller på annat sätt är ett måste för kommunerna. 

Vilka kommuner som skulle kunna bli kandidater till att bli försökskaniner är för tidigt att uttala sig om menar Svantesson. Men hon har ändå en uppfattning om vilken typ av kommuner det skulle röra sig om.  

– Jag ser framför allt mindre och de mindre medelstora kommunerna framför mig. 

Statsbidrag

Moderaternas partistyrelse vill också att man minskar antalet riktade statsbidrag.  

– Vi vill att man går mer mot generella statsbidrag, från riktade statsbidrag som skapar mycket administration och krångel. 

Elisabeth Svantesson anser att det kan finnas vissa områden och tidsperioder då riktade statsbidrag är nödvändiga, men att de har växt i alldeles för snabb takt. 

– I vissa perioder kan det vara så att staten behöver gå in och ta ett ansvar några år men nu har det växt och blivit en flora som är ogenomtränglig för kommunerna och inte uppnår sitt syfte, säger hon och tillägger: 

– Det är flera regeringar som ligger bakom ökningen av riktade statsbidrag. De har blivit över 200. Problemet är att det är väldigt tidskrävande att ansöka, kommunerna borde få bestämma mer själva vad de behöver pengarna till. Det handlar om det kommunala självstyret. 

Hur man ska lösa kommunernas finansiering är en fråga där det råder delade meningar mellan partierna. 

– En del har svaret slå ihop alla kommuner, gör en stor kommunreform. Vårt svar är mer att dra ned detaljstyrningen så att man faktiskt kan vara en liten landsbygdskommun, säger Svantesson.

Forrige artikel Stort stöd för skyddad titel till undersköterskor Stort stöd för skyddad titel till undersköterskor Næste artikel M vill styra antalet utbildningar efter arbetsmarknadens behov M vill styra antalet utbildningar efter arbetsmarknadens behov
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.