MP: Lokal journalistik går förlorad utan brett mediestöd
DEBATT. Presstödet handlar om att finansiera förutsättningarna för demokratin, skriver Miljöpartiets kultur- och mediepolitiska talesperson Niclas Malmberg, som vill ha ett mediestöd som är teknikneutralt och som skapar bättre förutsättningar för lokal journalistik.
Av: Niclas Malmberg
Kultur- och mediepolitisk talesperson för Miljöpartiet
Dagspressen tappar i snabb takt annonsintäkter. 2007 var dagspressens samlade annonsintäkter kring 9 miljarder. 2016 förväntas annonsintäkterna ha halverats. Ett tapp på 4,5 miljarder får förstås konsekvenser. Vissa tidningar läggs ner helt. Andra avvecklar lokalredaktioner, eller krymper redaktionerna till ett minimum. Och värst drabbade är Sveriges mindre kommuner.
Från vissa håll anförs att det inte spelar någon roll, att vi inte politiskt ska hjälpa en bransch som inte kan bära sig självt.
Demokratisk förutsättning
Men för Miljöpartiet handlar inte presstöd om ett näringspolitiskt stöd. Det handlar om att finansiera förutsättningarna för vår demokrati. Hur ska medborgare kunna göra initierade val av partier i valet till kommunfullmäktige om det inte finns någon lokal bevakning av vad partierna står för? Vem ska tydliggöra komplexa frågeställningar och föra upp i ljuset vad som är på gång i kommunen om det inte finns lokalredaktioner? Vem ska granska lokala myndigheter och makthavare, och därigenom bidra till att förhindra maktmissbruk och korruption?
Förra våren beslutade riksdagen om förbättringar av presstödssystemet. Med de nya reglerna är alla läsarintäkter från digital publicering presstödsgrundande och vi har nu också ett helt nytt utvecklingsbidrag till tidningar som behöver hjälp i omställningen för att kunna nå läsargrupper digitalt, istället för med papperstidningen.
Det är steg i rätt riktning mot ett teknikneutralt presstöd, och det ger oss förhoppningsvis andrum till dess medieutredningens förslag landat och kan genomföras.
Bland det som medieutredningen redan fört upp till diskussion är två frågor särskilt intressanta.
Den första frågeställningen rör hur den ekonomiska konkurrenssituationen på medieområdet ser ut i praktiken. Dagspressens förlorade annonsintäkter återfinns i stor utsträckning hos de globala nätgiganterna, som i begränsad omfattning betalar skatt i Sverige.
Den andra frågeställningen rör public service roll. Finns möjligheter att öka public service ansvar för lokal journalistik?
Teknikneutral lagstiftning
Presstödet inrättades för att ge förutsättningar för en mångfald av tidningar, som svar på att en mindre tidning hade svårt att få annonsintäkter i tillräcklig omfattning. Idag är utmaningen ännu större, i och med att även tidningar med stor hushållstäckning har svårt att få ekonomin att gå ihop. Men frågan om hur ett framtida stöd till redaktionell verksamhet kan se ut är vidare än att öka anslagsnivåerna. Ett nytt stöd måste vara teknikneutralt. Inte, som idag, utgå från papperstidningen för att sedan också anpassas till digital publicering. Även lagstiftningen i övrigt måste göras teknikneutral. Dagens situation, där en ansvarig utgivare hålls ansvarig för allt som ligger på tidningens hemsida – även material publicerat långt innan nuvarande ansvariga utgivare tillträdde – är orimlig. Istället måste samma regler gälla för digital publicering som vid tryck i papperstidning – det vill säga att ansvaret ligger hos den som är ansvarig utgivare vid publiceringstillfället.
Presstödet har tidigare varit en fråga med stora politiska motsättningar. Att vi förra våren lyckades få en presstödsproposition igenom riksdagen som alla partier utom SD slöt upp bakom var därför en stor framgång. Förhoppningsvis kan samma enighet uppnås efter att Medieutredningen presenterat sitt förslag i höst, så att ett nytt system snabbt kan komma på plats. För det vi kan säga med säkerhet är att det brådskar om vi alls ska kunna ha kvar en lokal redaktionell nyhetsbevakning framöver!
Småföretagarna: Slopa sjukkostnader för småföretagen
Akademikerförbundet SSR: "Sluta gnäll och börja prata"
