MP-politiker står för flest avhopp

Nära var tredje miljöpartist lämnade riksdagen i förtid mandatperioden 2018–2022. Även i kommunerna är det främst MP-politiker som hoppar av, strax följt av Sverigedemokrater och vänsterpartister.

Som Altinget tidigare rapporterat valde rekordmånga, mer än var tionde ledamot, att lämna riksdagen förra mandatperioden.

Men i kommunerna minskade i stället andelen avhopp för första gången, visar SCB:s statistik.

{{toplink}}

Var femte ledamot, 21 procent av kommunpolitikerna, klev av sitt uppdrag i förtid mandatperioden 2018–2022. Det är en minskning med en procentenhet från mandatperioden innan.

I Fagersta hade 13 av 35 ledamöter lämnat redan efter två år.

– Det är beklagligt och jättetråkigt. De förklaringar vi fått är att man har flyttat eller att livssituationen ser annorlunda ut, sade Åsa-Märta Sjöström (S), dåvarande ordförande i kommunfullmäktige, till Sveriges Radio då.

Nära hälften av fullmäktigeledamöterna hade lämnat vid mandatperiodens slut.

Störst andel avhopp skedde annars i storstäderna; Stockholm, Göteborg och Malmö, och kommuner nära större städer. 

MP flest avhopp

Fler kvinnor än män lämnade kommunfullmäktige, men skillnaden har minskat med hälften – från fyra till två procentenheter.

I regionfullmäktige och riksdagen var det i stället något fler män än kvinnor som lämnade sina uppdrag. 

Bland partierna står Miljöpartiet för flest avhopp. 30 procent av de folkvalda, i riksdag, region och kommun, klev av.

Sverigedemokraterna, vars riksdagsledamöter i störst utsträckning satt kvar under mandatperioden, följer strax därefter med drygt 25 procent av ledamöterna i kommun- och regionfullmäktige som lämnade i förtid. 

Forrige artikel Bättre EU-samarbete ska öka antalet utvisningar Bättre EU-samarbete ska öka antalet utvisningar Næste artikel Debatterade nedlagd utredning – trots att den inte lagts ner Debatterade nedlagd utredning – trots att den inte lagts ner
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.