Myndigheternas utmaning: Hitta nya havsområden för vindkraft

Regeringens beslut om havsplaner möjliggör utbyggnad av 30 terawatttimmars elproduktion. Samtidigt får Energimyndigheten i uppdrag att peka ut nya områden för det tredubbla. Det är ett uppdrag som kan bli riktigt svårt, enligt Lars Andersson på branschorganisationen Energiföretagen.

Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplaner hann ligga på miljödepartementet i två år – men stridsfrågan om utrymmet för havsbaserad vindkraft rörde sig aldrig framåt. När klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och energiminister Khashayar Farmanbar (S) på tisdagen presenterade beslutet om Sveriges första havsplaner landade det utpekade utrymmet för förnybar elproduktion på 20-30 terawattimmar.

Detta att jämföra med 23-31 terawattimmar i de förslag på havsplaner som Havs- och vattenmyndigheten lämnade över till regeringen i december år 2019 och där myndigheten tydligt redogjorde för att mer inte var möjligt, då Försvarsmakten satte sig på tvären. Det vill säga att det fattades ganska mycket till de 50 terawattimmar som Energimyndigheten anser krävs för att nå målet om 100 procent förnybar energiproduktion till år 2040.

Har högre ambitioner

Men regeringen har siktet inställt långt högre än att öka elproduktionen till havs med 30 terawattimmar, det förklarar Strandhäll vid pressträffen.

– Vi ger nu också Energimyndigheten i uppdrag att, tillsammans med andra myndigheter, peka ut fler områden för en utbyggnad på ytterligare 90 terawattimmar. Det betyder att vi nu möjliggör en snabbare utbyggnad av totalt 120 terawattimmar, säger Strandhäll.

Energimyndigheten får ett år på sig, därefter får Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram förslag på ändrade havsplaner som ska lämnas till regeringen senast i december år 2024.

Planering och samexistens

Havsplanerna är avsedda att förenkla samexistensen till havs, förklarar Strandhäll. Att hitta områden för vindkraft som inget annat intresse – sjöfart, fiske, försvar, natur eller människor – på något vis gör anspråk på går inte, konstaterar Farmanbar.

– Det kommer alltid finnas olika intressen. Det finns inte områden där det inte finns några intressen, säger han.

Energiföretagen: Kan bli svårt

Lars Andersson på branschorganisationen Energiföretagen betonar att det är en sak att göra planer för ett visst antal terawattimmar, och en annan sak vad som faktiskt realiseras.

– Det är en hel del som faller bort i tillståndsprocessen, säger han till Altinget och tippar på att 120 terawattimmar i havsplanerna i slutändan kanske blir mellan 30 och 50 terawattimmars elproduktion.

Det kommer inte att bli helt lätt för Energimyndigheten att hitta nya områden att peka ut för vindkraft till havs motsvarande 90 terawattimmar, enligt Lars Andersson. Men det beror också på hur färdigberedda områdena ska vara.

– Förväntar man sig att de tillkommande 90 terawattimmarna bara ska vara att trycka på knappen, då blir det riktigt svårt, säger han.

Svensk vindenergi: Mycket har förändrats

Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på branschorganisationen Svensk vindenergi, välkomnar att regeringen kommit till skott och beslutat om havsplanerna, men anser att ambitionsnivån i de beslutade planer är för låg vad gäller vindkraften.

Hur ser du på möjligheten att hitta nya områden motsvarande 90 terawattimmar?

– Det är en bra fråga, men det man bör konstatera är att läget har ändrats sedan arbetet med havsplanerna inleddes. Teknikutvecklingen tillåter att bygga havsvindkraft på större havsdjup i dag. En annan sak är att man har identifierat ett mycket större elbehov för industrins omställning än man gjorde då, för några år sedan.

Försvarsmaktens inställning till vindkraft är en av de stora utmaningarna, men Kinning hoppas att en förändring är igång på myndigheten.

– Jag tror, och jag vill tro, att de håller på att få en ny syn på det här. Men Försvarsmakten behöver få ett mer tydligt ansvar för klimatomställningen. Ur ett totalförsvarsperspektiv borde de ha som en del av sitt uppdrag att hantera klimateffekterna, men det finns också säkerhetsmässiga fördelar att bygga en mer decentraliserad elproduktion, säger hon.

Forrige artikel Arbetsgivare och fack gör gemensam sak för att få nyanlända i arbete Arbetsgivare och fack gör gemensam sak för att få nyanlända i arbete Næste artikel Region Skåne nobbar kulturdoulor i förlossningsvården – trots efterfrågan Region Skåne nobbar kulturdoulor i förlossningsvården – trots efterfrågan
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.