Naturrestaureringslagen antagen – trots svenskt nej

Av | | Skriv ut

Efter att Slovakien och Österrike svängt i frågan har EU:s medlemsländer nu antagit naturrestaureringslagen. Sverige röstade nej. ”Det är fortsatt kvarvarande brister i delar av förordningen”, säger Romina Pourmokhtari (L).

Efter många om och men kunde EU-medlemsländerna under måndagens miljöministermöte till slut samla en kvalificerad majoritet bakom den framförhandlade naturrestaureringslagen.

En kompromiss hade tidigare skjutits ner efter att Ungern ändrat sig, bland annat efter uppvaktning från Sverige.

Irlands Eamon Ryan, som har varit en av de främsta förespråkarna för att få igenom lagen – underströk vikten av att acceptera ingångna överenskommelser med parlamentet.

– Hur ska vi kunna lita på varandra i förhandlingar, om vi river upp dem efteråt?

Frankrikes företrädare tryckte i stället på att EU inte kan gå till nästa internationella biologiska mångfaldsförhandling i COP16 utan ett svar på hur man värnar den biologiska mångfalden.

{{toplink}}

Efter att Österrikes miljöminister Leonore Gewessler svängt och Slovakien sedan anslöt sig till ja-sidan under sittande möte kunde lagen – som bland annat syftar till att återställa minst 30 procent av EU:s skadade naturmiljöer till 2030 och har påverkan på stadsbyggnadsregelverk framöver – antas.

Ministern: För många brister

Sveriges miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) anser att förhandlingarna tagit steg i rätt riktning, men ville fortfarande inte ställa sig bakom lagen, utan röstade nej.

– Det är fortsatt kvarvarande brister i delar av förordningen, som gör att Sverige inte kan stå bakom överenskommelsen, sade Pourmokhtari vid mötet.

Den österrikiska miljöministern Leonore Gewessler kunde säga ja till förslaget efter att en av delstaterna på hemmaplan annonserat att de inte längre blockerar förslaget. Men agerandet har lett till kraftig kritik från den egna regeringen, som menar att hennes röst inte ska accepteras.

Ordförandelandet Belgiens Alain Maron menar dock att reglerna är klara:

– Från vårt perspektiv ges rösten till ministern i rummet. Det är inte mitt problem hur positionen tas fram, svarade ordförandelandet inför mötet.

Bland skeptikerna finns bland andra Italiens företrädare, som likt flera andra tryckt på att alltför stora kostnader för jordbrukssektorn med lagen. 

Slovakiens Tomáš Taraba, vars position tidigare har varit oklar, menar dock att det finns tillräckligt med flexibilitet för jordbruket.

– Att säkerställa livsmedelssäkerheten är av central vikt. Det är en bra balanserad akt, sa Taraba vid mötesbordet.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande av ett uttalande.

Altinget.se
Forrige artikel Rekord i årets EU-val Rekord i årets EU-val Næste artikel Skolinspektionen stänger gymnasieskola på Lidingö Skolinspektionen stänger gymnasieskola på Lidingö
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.