Norges försvarschef: Därför måste vi öka beredskapen ytterligare
Norge ökade i veckan sin beredskap på grund av Rysslands aggression mot Ukraina. Chefen för det norska försvaret, Eirik Kristoffersen, tror att kriget kommer att sträcka sig över flera år – och påverka världen i flera generationer.
Af Veslemøy Hedvig Østrem
Norge ökade i veckan sin beredskap ytterligare ett steg. Hur många steg det finns och vilket steg Norge befinner sig på nu, det vill inte de ansvariga gå in på i detalj. Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) beskriver situationen som "säkerhetspolitiskt utsatt".
Expertrådet har kommit från en tydlig försvarschef, Eirik Kristoffersen, som nu får i uppdrag att omprioritera resurserna och göra det som är nödvändigt i den nya situationen.
Till Altinget säger Støre att man inte är naiv, men att det inte finns några konkreta indikationer på att landet är ett militärt mål för Ryssland.
– Det som Ukraina upplevde i fjol vid den här tiden, att det placerades ut stora styrkor längs gränserna, är inget vi upplever här. Jag anser inte att det är det hotet vi står inför. Men vi har i loppet av det senaste året, månaderna och veckorna sett mer av vad en hybrid, sammansatt situation. Vem flyger drönarna? Är det spioner i Norge? Hur ska vi tolka situationen med en person som har bytt identitet? Vi har också utmaningar med sabotage. Detta är delvis militära utmaningar, vi måste följa med och stärka vår beredskap, säger den norska statsministern.
Krävs uthållighet
Förvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp) och försvarschefen Eirik Kristoffersen förklarar att en ökad beredskap innebär att försvaret måste omprioritera. Norges operativa förmåga ska stärkas.
Eirik Kristoffersen säger att försvarsmakten ska ha uthållighet för klara den nya situationen länge. Han förbereder sin organisation på den ökade beredskapen kommer gäller i minst ett års tid. Till Altinget säger han:
– Jag ser framför mig att det blir ett långvarigt krig i Ukriana. Hur långvarigt är det svårt att sia om, men det kan ta flera år.
Varför gör du den bedömningen?
– Det är ett så stort avstånd mellan de målsättningar som Ryssland hade i begynnelsen och det som är uppnått. Det är en enorm prestigeförlust för Putin, samtidigt som Ukraina är på offensiven. Och Ukrainas mål är nog inte bara att ta tillbaka det som ockuperats i år utan att frigöra hela Ukraina, inklusive det som annekterades år 2014. Jag ser ingen vilja att förhandla. Det här kommer att ta tid.
Både försvarsministern och försvarschefen lade vikt på att Rysslands nästa manöver är osäker. Men Kristoffersen betonar att det inte är något direkt militärt hot Norge.
– Det vi vet är att vi varken ska undervärdera Rysslands förmåga eller Rysslands vilja. Det är ett stort land med stora resurser. I Ukraina har de använt större delen av de landstyrkor de har, men de maritima styrkorna och luftstyrkorna är ganska oberörda. De har alltså kapacitet. Och Norge är ett grannland och måste vara närvarande och följa vad som händer i våra grannområden.
Mindre aktivitet
Det är ungefär ett år sedan Kristoffersen första gången rekommenderade regeringen att öka beredskapen på grund av Rysslands militära agerande. Till Altinget berättar han vad som har överraskat honom under året som har gått och vad han förväntade sig.
– Den gången såg jag för mig att den upprustning som pågick i Ukrainas grannländer var förberedelser på ett angrepp. Därför införde vi beredskapsåtgärder i december. I februari förväntade jag ökad militär aktivitet också i våra närområden. Det såg vi inte. Vi såg faktiskt mindre aktivitet under våren, säger Eirik Kristoffersen.
Nu ser han en förändring. Ryssland har mobiliserat ytterligare. Ryssland har också skärpt retoriken och kommit med hot. Det har också varit flera händelser som har gjort de nya åtgärderna nödvändiga, understryker försvarschefen.
– Det är den osäkra situationen som göra att jag nu har rekommenderat regeringen att skärpa beredskapen, säger han.
Försvarschefen gör bedömningen att Norge och norrmännen måste förberedda sig på större osäkerhet i framtiden.
– Några av de händelser som inträffat, till exempel drönarflygningarna, kanske är ett sätt att just skapa osäkerhet. Mentalt måste vi som folk alltså vara beredda på mer osäkerhet, var och en av oss, säger han.
Artikeln är från Altinget.no.
Överblick: ”Nödvändighet” att återinföra civilplikten och Kristersson ska möta Erdogan
Så ska myndigheter lättare låna personal av varandra
