Ny pakt ska stärka Europa i den globala konkurrensen
Varningsklockorna ringer i Bryssel om EU:s minskande ekonomiska styrka i världen. Nu efterlyser EU:s stats- och regeringschefer en ny konkurrenskraftspakt, men utan att ha pengar för att genomföra den.
BRYSSEL. Under de senaste fyra åren har EU:s gröna giv, med klimatet och naturen i centrum, varit vägledande för lagstiftningsmaskineriet i Bryssel. Nu är det en annan typ av pakt som är det nya svarta bland EU:s stats- och regeringschefer.
Vid toppmötet i Bryssel på torsdagen efterlyste EU:s 27 stats- och regeringschefer en överenskommelse för att göra Europa bättre rustat att möta den globala konkurrensen, särskilt med USA och Kina.
”Det behövs en ny pakt för konkurrenskraft, förankrad i en helt integrerad inre marknad”, sammanfattar ledarna saken efter toppmötet.
– Tittar vi några år framåt kommer en väldigt stor del av den globala tillväxten att ske utanför Europa. Det är inte bra för Europa, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen.
– Vi måste mobilisera mer pengar och verktyg för att investera i strategiska sektorer, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel som ledde mötet.
En pakt för vad?
Exakt vad den nya pakten kommer att innehålla kommer att diskuteras av ledarna senare i år.
Målet är dock tydligt. Att stärka den europeiska industrin i en tid då européerna kan se sig själva på väg att marginaliseras ekonomiskt av andra regioner i världen när det gäller tillväxt, produktivitet och innovation. Därför behövs nu ”en politisk förändring”, avslutar ledarna, för att stärka EU:s ”ekonomiska, tillverkningsmässiga, industriella och tekniska bas”.
Det är dock mer oklart hur en sådan omställning ska finansieras på en kontinent där många länder redan brottas med skuldproblem och stora nya satsningar på försvar, hanteringen av klimatförändringarna med mera.
Därför inledde EU:s ledare också en lång och svår diskussion om hur man bättre kan sammanföra de 27 olika europeiska kapitalmarknaderna och göra det lättare för europeiska företag att skaffa pengar till nya projekt, utvidgningar och innovation.
Skicka pengar till USA
Idén om den så kallade kapitalmarknadsunionen har legat och puttrat i ett decennium, men har aldrig tagit fart.
Italiens förre premiärminister Enrico Letta lade fram en efterlängtad rapport om läget på EU:s inre marknad för ledarna vid toppmötet. Här påpekar han att det finns svindlande 33 biljoner euro i privat sparande i EU, som skulle kunna sluta som investeringar i europeiska företag om det fanns bättre möjligheter att mobilisera dem.
I stället investerar européerna tusentals miljarder kronor årligen i amerikanska företag.
– Vi delar på smulorna, medan allt annat går till USA. Och det är det stora problemet, sade Letta till de församlade EU-ledarna.
Stort steg i rätt riktning
Men de efterföljande långa diskussionerna på mötet visade också att det fortfarande är en lång väg kvar att gå. Särskilt ett antal mindre länder är oroliga för att detta skulle kräva nya gemensamma regler om insolvens och bolagsskatt, och vem som ska övervaka sådana investeringar.
Det är ett farligt sluttande plan, påpekade statsminister Ulf Kristersson.
– Vi har inte för avsikt att använda kapitalmarknadsunionen som en genväg för att börja prata om till exempel europeisk bolagsskatt. Det är mycket bra om vi kan hitta ett sätt att lära oss om bästa praxis i stället för att alla gör saker på olika sätt. Men det finns en tydlig gräns mellan vad länderna ansvarar för och vad EU som union ansvarar för, sade Ulf Kristersson.
Ledarna har nu gett EU-kommissionen i uppdrag att undersöka vilken typ av tillsyn av nya gränsöverskridande finansiella produkter som behövs för att de ska kunna fortsätta sina diskussioner när de kommer till Bryssel i slutet av juni.
Den franske presidenten, som är en stark anhängare av mer integrerade finansmarknader i Europa, var självsäker.
– Vi har haft en väldigt lång debatt eftersom vi utgår från väldigt olika utgångspunkter, men det är en nödvändig debatt om vi ska lyckas på lång sikt, sade Frankrikes president Emmanuel Macron.
Mötets ordförande, Charles Michel, var ännu mer positiv till att debatten nu har gått framåt.
– Vi tog ett stort steg i rätt riktning, sade han.
Artikeln är översatt från Altinget.dk.
Assistenter och fler sakkunniga – ministrarnas staber växer
De dolda valmanifesten som formar EU-politiken
