Ny rapport: Forskarutbildning lönar sig allt sämre
Forskarutbildades löner närmar sig allt mer lönerna för personer med lägre utbildning, visar en ny rapport från Saco. ”Arbetsgivaren efterfrågar kompetens och kunskap, men de vill inte riktigt betala för det”, säger Håkan Regnér, chefsekonom.
Forskarutbildade har i genomsnitt en högre lön än de med högskoleexamen, men skillnaden mellan lönerna har minskat över tid.
En ny rapport från fackförbundet Saco visar att lönepremien för forskarutbildade, alltså hur mycket mer i procent doktorsexaminerade har i månadslön jämfört med de som endast har en högskoleutbildning, har minskat med 22 procent mellan 2001 och 2022.
Håkan Regnér är chefsekonom på Saco.
– Det är oroväckande att den faller. Sen har ju forskarutbildade högre lön i genomsnitt än de som har lägre utbildning men den skillnaden minskar över tiden, säger han till Altinget.
Förändrad arbetsmarknad
Det är främst i kommunerna samt den privata sektorn som tappet märks av. Men en minskning kan ses i alla sektorer. Håkan Regnér förklarar det delvis genom strukturförändringar på arbetsmarknaden.
– Det har kommit ut personer med forskarutbildning inom andra ämnen än det som har varit i början av perioden. Till exempel regionerna dominerades tidigare av personer som hade en forskarutbildning inom medicin. Men nu har det kommit in även fysioterapeuter och arbetsterapeuter. De har lägre lön.
På kommunnivå kan det handla om att doktorsexaminerade inte får jobb som är särskilt forskningsorienterade, menar Regnér.
– Den typen av jobb som finns för forskarutbildade har minskat något. Då går de in på jobb som normalt högskoleutbildade har.
Inom den privata sektorn har arbetsmarknaden påverkats av omvärlden.
– Privat sektor är mer utsatt för konkurrens, och det har varit flera kriser under 2000-talet. Bland annat it-krisen i början av 2000-talet då många med teknisk inriktning blev arbetslösa. Sedan var det finanskris och så hade vi pandemin.
”Vill inte betala för kompetens”
En förklaring till de fallande lönerna är att arbetsgivaren bestämmer över lönen, enligt Håkan Regnér. När arbetsgivaren vet att en forskarutbildad är mobilt orörlig kan de hålla ner lönerna, menar han.
– Det kan vara ett problem i vissa regioner till exempel där det finns en högskola. Där sektorn vet att de som jobbar på den här högskolan sannolikt inte flyttar, säger Regnér och fortsätter:
– Vi vet ju hur mycket arbetsgivaren efterfrågar kompetens och kunskap. Men vad vi ser här är att de vill ha det, men de vill inte riktigt betala för det.
Mer lönsamt för kvinnor
Lönepremien är högre för kvinnor än män, men den faller även för kvinnor. Det förklarar Håkan Regnér med att kvinnor jämförs med högskoleutbildade kvinnor som har lägre lön än de män som forskarutbildade män jämförs med.
– Högskoleutbildade män har helt enkelt större karriärmöjligheter än högskoleutbildade kvinnor i privat sektor. Det gör att bonusen av en forskarutbildning blir lägre för män, säger han.
Så mycket lägger partierna på valrörelsen
Protest mot neddragningar på Kemikaliemyndigheten
