Så mycket lägger partierna på valrörelsen
Partierna lägger tillsammans drygt 75 miljoner kronor på affischer, flygblad och turnéer i valrörelsen. Men kampanjbudgeterna skiljer sig åt mellan partierna. Altinget har hela listan på hur mycket pengar partierna planerar att göra av med inför EU-valet.
De åtta partierna som representerar Sverige i EU-parlamentet lägger tillsammans drygt 75 miljoner kronor på valrörelsen, enligt Altingets sammanställning. Då är alla kostnader för de lokala avdelningarna runtom i landet inte medräknade.
Mest pengar lägger Socialdemokraterna med 20 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär en femtedel av vad partiet lagt vid de senaste riksdagsvalen.
Liberalerna, som står inför en valrysare, har minskat sin budget sedan valet för fem år sedan. Partiet räknar med att spendera runt 2 miljoner kronor på annonser.
– Totalt sett lägger vi något mindre i Europaparlamentsvalet 2024 jämfört med 2019, men alla medlemmar, förtroendevalda och anställda bidrar med mycket arbete för att prata med väljare som vill se ett starkare Europa, säger Sara Svanström, som leder Liberalernas valkampanj, till Altinget.
Moderaterna, som i EU-valet 2019 blev Sveriges näst största parti, har en budget på 11 miljoner. Vid riksdagsvalet 2022 var samma siffra 65 miljoner.
– Det är klart att den är lägre än till de allmänna valen, men budgeten täcker allt det som vi planerat att göra i samband med Europavalet och den ligger i nivå med 2019, säger Karin Juhlin som ansvarar för Moderaternas kampanj.
Kraftig neddragning
Medan M och SD hade en lika stor budget i riksdagsvalet sist har Sverigedemokraterna nu lagt in extra medel. Partiet satsar 15 miljoner kronor på valrörelsen.
Det är lika mycket som Centerpartiet som valt att dra ner på budgeten rejält jämfört med 2019 då partiet lade 25 miljoner kronor.
– Det statliga ekonomiska stödet till Centerpartiet är lägre än till det förra EU-valet. Vår valbudget finansieras dock även med egna medel och kampanjen är därför fortsatt ambitiös även efter anpassningen till sänkta statliga stöd och ett tuffare ekonomiskt läge, säger Andrea Herlitz till Altinget.
Partiet fokuserar särskilt på att synas utomhus genom valaffischer och reklam, men också i digitala kanaler, i radio, poddar och TV. Annonseringen utomhus är det som kostar mest, enligt Herlitz.
– En stor valbudget kan ge fler utskick och annonser men val vinns med engagemang från partiorganisationen, dess medlemmar och sympatisörer på alla nivåer, säger hon.
Miljöpartiet, som lägger 4,8 miljoner på årets valrörelse, pekar också ut annonskostnaderna som den största kostnader.
– Vi lägger mer pengar på annonsering och mindre på personal den här gången. Vi jobbar i stället mer aktivt med alla kandidater på listan och mer stöd till ideella krafter, där vi ser att det finns ett stort engagemang runt om i hela landet, säger partisekretare Katrin Wissing till Altinget.
För Kristdemokraterna utgör i stället trycksaker, som flygblad, den största utgiften. Partiet lägger totalt 4 miljoner kronor på valkampanjen, att jämföra med KD:s 20 miljoner i det senaste riksdagsvalet.
Vänsterpartiet har inför årets val dragit ner på budgeten från 5,5 miljoner till 3,5 miljoner jämfört med 2019.
– Kostnadskrisen drabbar oss precis som många andra i samhället, tillsammans med att vi backade i riksdagsvalet. Därför har vi mindre pengar att röra oss med i år, säger partiets kommunikationschef Örjan Rodhe till Altinget.
Sammanlagt motsvarar partiernas EU-budgetar knappt en femtedel av de pengar som lades vid det senaste riksdagsvalet. {{toplink}}
Säpo: Iran använder kriminella nätverk för dåd i Sverige
Ny rapport: Forskarutbildning lönar sig allt sämre
