Nya insatser i kampen mot våldsbejakande extremism
Center mot våldsbejakande extremism ska satsa på uppsökande arbete och utveckla stödet för kommunerna i arbetet mot våldsbejakande extremism. En expertgrupp ska hjälpa till att utveckla bedömningsstöd till socialtjänst och polis. Bland annat ser man ett behov av att informera om olika sorters extremism.
Center mot våldsbejakande extremisms (CVE) behovsanpassade kommunstöd har utvärderats. CVE stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå) och inrättades 2018.
Utvärderingen visar att kommunerna överlag är nöjda med stödet som ges, men att många inte vet vilka behov de har och därför behöver mer vägledning för att ta sig framåt i arbetet mot våldsbejakande extremism.
– Vi kommer jobba mer uppsökande där vi ser att det kan finnas behov eller hjälpa till att identifiera behovet. Vi är igång med ett konkret metodstöd där vi kan peka på rekommendationer kring hur man kan gå tillväga. Vi har gett stöd utifrån varje specifik situation men ser ett behov av att bli ännu mer konkreta och därför tar vi fram metodstödet, säger Josefin Bergström, senior rådgivare, CVE:s mobila stödenhet, till Altinget.
CVE:s mobila stödenhet möter dagligen yrkesverksamma. Antingen genom att åka ut på plats eller via telefon. Vilket stöd som behövs skiljer sig från kommun till kommun, enligt Josefin Bergström. Därför rekommenderas varje kommun att ta fram en egen lägesbild.
”Lokalt CVE”
Örebro kommun, som har arbetat mot våldsbejakande extremism sedan år 2013, har byggt upp ett ”lokalt CVE”, enligt Sven-Göran Wetterberg, samordnare mot våldsbejakande extremism i Örebro kommun. Kommunen verkar på ett liknande sätt som CVE, fast på lokal nivå.
– Vi jobbar med att utbilda, ge kunskap och informera och handleda i individärenden, säger han till Altinget.
Enligt Sven-Göran Wetterberg är Örebro kommun inte en av de kommuner som behöver mer vägledning än de redan får.
– CVE fyller ett stort behov för små kommuner. Där är det oftast en person som sitter på alla uppgifterna. Det är svårt att bygga upp en egen struktur och kompetens då, säger han.
Josefin Bergström delar bilden av att samordnare i mindre kommuner ofta ansvarar för andra områden. Samtidigt pekar hon på att vilket stöd som behövs kan skilja sig åt beroende på kommunens storlek.
– En stor kommun kanske har fler resurser, men mer problem och utmaningar, säger hon.
Samverkan
Enligt Josefin Bergström är samverkan ett område som CVE behöver titta på oavsett kommunens storlek. Edvin Sandström arbetar med att samla information för att utveckla ett bedömningsstöd för att utreda oro för våldsbejakande extremism. Han menar att samverkan generellt fungerar bättre i små kommuner där man ofta har en personlig relation till varandra.
– Baserat på vår behovsinventering så här långt i projektet bör kanske bedömningsstödet innehålla en checklista för samordning kring VBE-problematik, säger han till Altinget.
Stöd till socialtjänst och polis
Bedömningsstödet för att utreda oro för våldsbejakande extremism utvecklas till socialtjänst och polis. För detta har en expertgrupp tillsatts som ska kvalitetssäkra kunskapsunderlaget som ligger till grund för bedömningsstödet.
– Vårt mål är att skapa en trygghet i frågan om man får in en orosanmälan, hur man på ett bra och tydligare sätt ska göra en bedömning. Det är huvudsyftet. Man ska förstå hur kan man göra en tydligare orosanmälan som leder till utredningar om radikalisering. Det är kärnan, säger Edvin Sandström.
Flera sorters extremism
För att kunna ta fram kunskapsmaterial försöker CVE i dagsläget inventera behoven hos personal som jobbar med våldsbejakande extremism. Främst personal inom olika delar av socialtjänsten.
– Vi ser tecken på att det behöver finnas en enkelhet i användningen. I internationella bedömningsstöd och verktyg har det funnits ett fokus på religiös extremism, men det blir viktigt att inkludera övriga extremistmiljöer som finns och verkar i Sverige. Detta i syfte att ge socialsekreterare och lokalområdespolis bästa möjliga chans att upptäcka tecken på radikalisering och på så sätt tydliggöra sina orosanmälningar och bedömningar, säger han.
Utvecklingen av ett bedömningsstöd för att utreda oro för våldsbejakande extremism kommer att testas i några pilotkommuner innan det står klart i slutet av 2022.
Grafik: Medlemsras för partierna – SD går mot strömmen
Antidiskrimineringsbyråer positiva till DO:s nya inriktning
