Nya VA-regler spikas – men regeringen får fortsatt bakläxa

Av Jacob Hederos | 22 juni 2022 kl. 9:25 | Skriv ut

Alla kommuner får nu krav på sig att ta fram planer för den kommunala VA-planeringen, samtidigt som fler fastigheter ska kunna undantas från att anslutas. Men riksdagen vill se att regeringen återkommer med fler åtgärder. Miljöministern vill dock först utvärdera reformens effekter.

Under onsdagsmorgonen tar riksdagen ställning till regeringens förslag om förändringar i VA-lagstiftningen, nästan exakt fyra år efter det att utredaren och nuvarande S-statssekreteraren på miljödepartementet, Anders Grönvall, lade fram förslagen.

Efter många om och men passerar nästan alla delar i förslaget. Därmed ska bland annat fler enskilda fastighetsägare framöver kunna undvika att ”tvångsanslutas”, genom att peka på att det kan vara motiverat att behålla de befintliga enskilda systemen, så länge som alternativen ”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.

Men som Altinget tidigare rapporterat överlever inte förslaget om att ge regeringen mandat att lägga fram en kontrollfunktion för hur enskilda VA-anläggningar ska genomföras.

Samtidigt läggs det också fram ytterligare en hemläxa till regeringen, som än en gång uppmanas att gå längre i arbetet med att förändra maktrelationen mellan enskilda fastighetsägare och kommuner.

”Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.” skriver utskottet i sitt förslag till tillkännagivande.

Listan på önskemål är lång

I debatten inför omröstningen utvecklade också flera av partierna sina vidare önskemål.
– Regeringen föreslår en flexiblare ordning, och det välkomnar vi, sa Cecilie Tenfjord Toftby (M), som trycker på att partiet vill se mer långtgående förändringar på området, bland annat med hänvisning till tillkännagivandet.

– Vi tycker att det bör vara ett myndighetsbeslut som ska kunna överklagas lättare än i dag, lägger avgående riksdagsledamoten Magnus Ek (C) till som det egna partiets fortsatta prioriteringar.

MP:s Emma Hult, vars parti varit med i stora delar av utformningen, saknar samtidigt krav på att ytterligare perspektiv lyfts i de vattentjänstplaner som alla kommuner ska ha tagit fram till 2023 års slut.

– Till och börja med kan jag konstatera att kommuners arbete klimatanpassning dessvärre inte kommit igång så kraftfullt som det skulle behövas. Därför bör klimatanpassningsfrågorna, det vill säga kommunernas planering för klimatanpassning, lyftas in i vattentjänstplanen, sade Emma Hult under tisdagens debatt om förslaget.

Från S-regeringens perspektiv beklagas motståndet mot införandet av kontrollfunktionen. Varken Anders Grönvall eller miljö- och klimatministern Annika Strandhäll (S) kunde inte ställa upp på en intervju, men pekar ut flera konsekvenser i ett skriftligt svar.

– Det föreslagna bemyndigandet hade exempelvis kunnat möjliggöra att fastighetsägaren låter ett certifierat kontrollorgan utföra en översiktlig besiktning av avloppet. Fastighetsägaren skulle därigenom få en första bedömning av om avloppet är ok utifrån gällande krav, eller om det behöver justeras eller moderniseras, och i sådana fall vidta lämpliga åtgärder, säger Strandhäll och fortsätter:

– Vid kommunens tillsyn hade fastighetsägaren då kunnat visa att driften av en avloppsanläggning sker utan risk för hälsan eller miljön. Vi tycker därför förstås att det är beklagligt att möjligheten till att privatisera kontrollerna nu inte kan genomföras.

Vad avser regeringen att göra för att bemöta konsekvenserna?

– Det får vi återkomma till. Ansvaret vilar fortfarande på fastighetsägare att ha en rening som uppfyller kraven på skydd för hälsa och miljö.

Finns det ytterligare frågor som ni nu ser behöver justeras på området, med tanke på bland annat tillkännagivandena?

– Regeringen kommer att följa effekten av de bestämmelser som antagits. Därefter kan det eventuellt behövas ett nytt ställningstagande.

Mer att vänta ändå?

Förutom den hemläxa som redan ligger på regeringens bord, så kommer det också in ytterligare inspel på området som eventuellt kan förändra spelplanen framöver.

Bland annat studerar Formas just nu hur stor upptagningsförmåga omkringliggande marker har för att ta upp det näringsläckage som sker från enskilda avlopp. Ett svar på frågan, som varit hett debatterad då det råder delade meningar kring hur stor påverkan och miljöproblemet faktiskt är, kan därmed bidra till fortsatta underlag för förändringar av spelreglerna.

”Kommuner bör stanna upp”

Villaägarnas Jonathan Lindgren hoppas att Formas underlag kan ge klara besked kring retentionens betydelse och anser det olyckligt att det inte fick ligga till underlag till propositionen. Han menar att utredningen, tillsammans med de nya lagförändringarna, bör leda till att fler kommuner intar en mer varsam hållning vid nybyggnation.

– Vårt budskap är att kommuner nu bör ”stanna upp och lyssna till”. Om inte annat i och med arbetet med vattentjänstplanerna, som också ger en starkare möjlighet för den som potentiellt blir drabbad framöver att också mobilisera, säger Lindgren till Altinget.

Beslutskedja: Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp

Regeringen har tillsatt en utredning.