Oppositionens krav: granskning av kostnader i kriminalvård
RÄTTSVÄSEN. Regeringen pressas nu att utreda finanserna inom kriminalvården. Riksdagsmajoriteten vill ha en analys av utvecklingen sedan 2004 och fördelningen av kostnaderna mellan anstalt och frivård.
Alliansregeringen beslutade strax före valet om en utredning som bland annat skulle se över kriminalvårdens kostnader. Men den utredningen lades ner av den rödgröna regeringen i början av 2015.
Riksdagsmajoriteten – de borgerliga och Sverigedemokraterna – anser dock att utvecklingen inom kriminalvården innebär att kostnaderna måste ses över. I samband med beslutet om rättsväsendets budget för nästa år uppmanar oppositionen regeringen att gå vidare med frågan.
Fördelning av kostnader
Partierna pekar bland annat på att fler avtjänar kortare straff genom övervakningen med fotboja och att andelen fångar som sitter av långa straff på anstalterna har ökat. Det påverkar förutsättningarna för arbetet inom kriminalvården, bland annat med det att förebygga återfall i brott, enligt riksdagen.
Den analys som riksdagen vill se innebär att utvecklingen av kriminalvårdens kostnader för anstalt, häkte, frivård och transporttjänst sedan 2004 ska granskas. Det gäller till exempel om ”fördelningen av kostnaderna mellan anstalt och frivård är ändamålsenlig och återspeglar regeringens prioriteringar”. Samma sak gäller kostnader för säkerhet och lokaler i relation till kostnaderna för klientverksamheten, enligt beslutet.
I analysen bör även ingå att göra en internationell jämförelse för att bedöma om kriminalvårdens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt.
Regeringen ska nu ta ställning till hur den ska gå vidare med riksdagens uppmaning. Utgångspunkten är att regeringen ska följa den, men det kan finnas skäl till att inte göra det och då ska skälen redovisas.
