Oro när stöd för funktionsnedsatta inte räcker till: ”Överskrider våra medel”
Begränsade resurser skapar hinder för lärosäten att ge tillräckligt pedagogiskt stöd för studenter med funktionsnedsättningar. ”Jag är orolig att flera lärosäten kommer att ha svårt att betala”, säger Kristin Lagersten Löfgren vid Stockholms universitet.
Stödet som erbjuds till studenter med funktionsnedsättningar skiljer sig mellan de svenska lärosätena. Kristin Lagersten Löfgren, utredare vid Stockholms universitet och ansvarig för nationella medel för särskilt pedagogiskt stöd, menar att lärosätenas ekonomiska utmaningar påverkar möjligheten att erbjuda en jämlik utbildningsmiljö.
– När de nationella medlen inte räcker för att erbjuda full kostnadstäckning till lärosätena kan det påverka stöden som erbjuds studenter. Vissa stöd kostar inte många kronor, medan andra kan kosta uppemot en halv miljon per termin, säger Kristin Lagersten Löfgren till Altinget.
Vad för typ av stöd som erbjuds på lärosätena varierar. Vissa lärosäten lägger mer resurser på tekniska än personella resurser. Enligt Lagersten Löfgren beror det på att de mänskliga resurserna är dyrare.
– Framförallt utbildningstolkning, alltså teckenspråks- och skrivtolkning, är förenat med höga kostnader per student. Jag är orolig att flera lärosäten kommer att ha svårt att betala för och erbjuda de stöden om vi inte har högre kostnadstäckning, säger hon.
Kostsamt
Enligt Anna Lok, samordnare vid Södertörns Högskola, är just teckenspråkstolkning en av de mest kostsamma formerna av stöd som erbjuds på högskolan.
– Det går liksom inte att jämföra med något annat stöd. För det kan kosta flera hundratusen på en termin, för bara en student, säger hon till Altinget.
Samtidigt kan det variera kraftigt hur mycket utgifter ett lärosäte har för anpassningarna.
– Om Södertörn inte har någon student med tolkbehov brukar vi inte komma upp i 0,3 procent i kostnader på det riktade pedagogiska stödet, men så fort vi har det så överskrider vi våra medel som vi får, säger Anna Lok.
Överstiger budget
Om en högskola överskrider den budgeterade summan för pedagogiskt stöd, som är 0,3 procent av dess grundutbildningsanslag, kan lärosätet få ökat stöd från nationella medel för att täcka de ökade kostnaderna. Trots detta utgör de höga kostnaderna fortfarande en utmaning eftersom högskolorna ofta behöver ta från andra medel för att täcka de resterande kostnaderna.
Guri Blomqvist, samordnare av riktat pedagogiskt stöd på Stockholms universitet, pekar på att former av personellt stöd, såsom anteckningsstöd och mentorstöd, är betydligt mer kostsamma för lärosätet och överstiger oftast de nationella medlen för att täcka kostnaderna. Universitet måste därför ofta själva täcka de kostnader som återstår.
– Då får vi gå in och betala det som vi inte får för nationella medel, säger Blomqvist till Altinget.
Drar ner på personal
För att hantera de ekonomiska utmaningarna har vissa lärosäten infört kostnadseffektiva åtgärder, såsom att använda studentmentorer i stället för heltidsanställda för mentorstöd samt utveckla boknings- och fördelningssystem.
– Jag tror ju kanske att man framåt kommer försöka satsa ännu mer på mer kostnadseffektiva åtgärder, säger Guri Blomqvist.
Pourmokhtari försvarar skrotningspremien: En bra modell
TV4-journalist infiltrerade SD:s ”trollfabrik”
