Överblick: Häktade gängmedlemmar ökar och låg kunskap om regionvalet
Antalet häktade gängkriminella ökar. Cyberkrig kan påverka svenska myndigheter och företags säkerhet. Ny undersökning visar att svenskarna vet minst om regionvalet. Regeringens flyktingplan oroar hjälporganisationer.
Antalet gängkriminella i häkten och anstalter har ökat under senaste åren, rapporterar Ekot. Just nu sitter ungefär 570 personer i svenskt häkte med koppling till organiserad brottslighet och under senaste två åren har antalet arresterade gängkriminella ökat med 200. Enligt Kriminalvården ska även flera ledargestalter blivit häktade under senaste åren.
– Vi har fått ett antal personer till oss som har en mycket hög strategisk nivå att hota säkerheten i Kriminalvården, det har vi inte sett tidigare, säger Anna Stålsby vid Kriminalvårdens underrättelsetjänst till SR.
Kriminalvården menar på att antalet häktningar av gängkriminella ökat eftersom antalet gängkriminella blivit fler. Men de säger också att det beror på polisens många insatser mot exempelvis Encrochat.
Cyberkrig påverkar svensk säkerhet
Kriget i Ukraina har ökat risken för cyberattacker, enligt SvD. Hackergrupper som Anonymous och Ukrainian Cyber Army, samt ryskstödda hackergrupper har gjort cyberangrepp vanligare. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporterar fler cyberattacker i Sverige under de senaste veckorna.
– Det är nästintill omöjligt att skydda sig mot den typen av attacker i dag. Därför är det viktigt att inrikta sitt säkerhetsarbete på att konsekvenserna blir så små som möjligt när det väl händer något, säger Anne Marie Eklund Löwinder, tidigare säkerhetschef på Internetstiftelsen.
Eftersom det finns hackare på olika sidor i kriget berättar Anne Marie Eklund Löwinder att det finns en risk för svenska företag att utsättas. En ny rapport från Säpo visar att både företag och myndigheter har brister i sitt säkerhetsskydd.
Låg kunskap om regionvalet
I en Novus-undersökning som beställts av Uppdrag granskning, visar att bara 47 procent av svenskarna vet vem som har ansvar för sjukvårdsfrågor. Trots att sjukvården rankats som en av de viktigaste frågorna bland väljarna, så vet få att regionen har hand om det, skriver SVT.
– I den forskning som jag sysslar med brukar man prata om regionval, eller det som tidigare hette landstingsvalet, som det gömda eller det glömda valet. Väljarna har väldigt lite kunskaper om vad som sker där, vilka politikerna är, vad de står för och så vidare. Man röstar men väldigt få vet vad de röstar på, säger Bo Rothstein, seniorprofessor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Undersökningen från Novus visar även att regionvalet anses vara det minst viktiga bland väljarna, bara fyra procent sätter regionvalet som viktigast. Men trots det använder ungefär lika många sin röst till regionvalet som till kommunvalet.
Minskat bistånd oroar hjälporganisationer
Flera hjälporganisationer som finansieras av svenska biståndspengar oroar sig över regeringens plan för flyktingmottagande, rapporterar SR. Migrationsminister Anders Ygeman sa att regeringen ska ta en avsevärd summa från biståndsbudgeten som finansiering av ukrainska flyktingar.
Mattias Bryneson jobbar på Plan Internationals regionkontor i Thailand och han varnar för att minskat bistånd kommer drabba flera hjälpverksamheter runt om i världen.
– På gränsen till Myanmar har vi ett projekt där unga kvinnor och män får rådgivning och stöd vad gäller sexuella rättigheter och hälsa. I Laos har vi projekt som ser till att unga barn får näringsrik kost, berättar Mattias Bryneson som exempel på verksamheter som kan drabbas.
Regeringen satsar på utsatta områden – ”Yrvaket” menar kommunpolitiker
Hallå där Matz Nilsson – som har sju krav till politikerna
