Parlamentet vill förenkla arbetskraftsinvandring till EU

Den svenska europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) fick ett brett stöd från Europaparlamentet för sina förslag för att underlätta för arbetskraftsinvandring. Beslutet blir ett inspel till kommissionen som ska presentera ett förslag till ny lagstiftning i januari.

Samtidigt som flera riksdagspartier vill strama åt arbetskraftsinvandringen är det annat ljud i skällan på europeisk nivå. Där har kommissionen aviserat att den kommer att lägga lagförslag för att underlätta arbetskraftsinvandring. Bakgrunden är både en demografisk utmaning hos vissa EU-länder, men också problem med att locka högkvalificerad arbetskraft till Europa.

Trots att kommissionen ännu inte presenterat sitt förslag är bollen satt i rullning från EU-parlamentets sida. I slutet av november röstade en bred majoritet för att underlätta arbetskraftsinvandring. Ansvarig för betänkandet, som ska ses som ett inspel till kommissionen, är den svenska europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani (C). Altinget träffade henne i Strasbourg inför omröstningen i parlamentet.

Humanism

Abir Al-Sahlani tycker att det är viktigt att förbättra och förenkla processen kring arbetskraftsinvandring av flera skäl. Ett är det humanistiska.

– Med en förenklad arbetskraftsinvandring kommer färre människor att göra den här farliga resan över havet. Vi vet att 80 procent av de som kommer till EU inte har asylskäl. De är här för att de söker ett bättre liv. De vill vara här och jobba. Varför inte skapa förutsättningar och lagliga ramverk där vi underlättar kontakten mellan arbetsgivare och arbetssökare så att de kan komma direkt till ett arbete istället för att komma till en asyl- eller flyktingförläggning?, säger hon till Altinget.

Många förslag

Betänkandet som Europaparlamentet röstat igenom innehåller en rad förslag. Bland annat en talangpool där arbetstagare kan anmäla sig och arbetsgivare söka arbetskraft. Men också förbättringar för säsongsarbetare. Att de med ett beviljat arbetstillstånd ska kunna byta till en annan arbetsgivare under en 90-dagarsperiod utan att förlora sitt tillstånd.

Ett annat förslag är att man ska kunna få ett ”nomadtillstånd”. Det vill säga att man får tillstånd för arbete i ett land, men att man kan bosätta sig i ett annat land i unionen.

– Det är för att skapa känslan av att vi är en region i världen och inte 27 olika länder. Jag tror att mycket av vår konkurrensfördel är att vi skapar den här regionen. Framför allt för de som har spetskompetens som är väldigt eftertraktade på den internationella headhuntingmarknaden, säger Al-Sahlani.

Kritik

Men det är inte alla som jublar åt förslaget. I debatten före omröstningen var tongångarna hårda både från Dansk Folkepartis Peter Kofod och Sverigedemokraternas Charlie Weimers.

Vid en träff med svenska journalister inför omröstningen utvecklade Weimers varför han är emot förslaget.

– Al-Sahlani vill att EU ska skapa ett regelverk för migration av låg- och medelkvalificerad arbetskraft. Modulerad i vissa stycken efter den lagstiftning som alliansregeringen införde på sin tid. Den typen av problematik som låglönekonkurrens innebär kan leda till den bitterhet som uppstod gentemot Bryssel i Storbritannien när man fick en låglönekonkurrens från central- och östeuropa. Det spelade en viktig roll i det brittiska beslutet att gå ur unionen, säger Weimers.

Weimers menar också att Al-Sahlanis förslag strider mot EU-fördraget, då arbetsmarknadspolitik är en nationell kompetens.

– Det pågår försök på bred front att federalisera arbetsmarknadspolitiken, säger han.

Men argumenten från motståndarna ger inte Al-Sahlani mycket för. I förslaget som parlamentet godkänt står det också svart på vitt att det är en nationell kompetens att bestämma hur många som får arbetskraftsinvandra, med hänvisning till fördraget. Så Al-Sahlani menar att Weimers och Kofod inte har förstått förslaget.

– När jag satt på debatten tänkte jag flera gånger ”har folk verkligen läst texten?”. För de började prata om något helt annat och den konsekvensanalys de gör bygger på fel premisser. De kör på ett narrativ de byggt upp. Oavsett vad det är för sakfråga kör de med samma argument. Det spelar ingen roll vad vi pratar om.

Övriga svenskar

Det är värt att notera i sammanhanget att de sverigedemokratiska europaparlamentarikerna gick emot sin partigrupp när de röstade emot förslaget. Även de svenska socialdemokraterna bröt partilinjen när de lade ned sina röster. Flera S-företrädare har också uttryckt sig negativt till förslaget. Även Vänsterpartiets Malin Björk lade ned sin röst.

Moderaterna och Kristdemokraterna tycker däremot att det är ett bra förslag och röstade för.

– Det är så att ska vi klara den gröna omställningen behöver vi rekrytera arbetskraft. Jag tror absolut att det här är viktigt just för att kunna rekrytera människor, säger Jessica Polfjärd (M), till Altinget.

Vidare till kommissionen

Även en stor majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet står bakom förslagen. Vid omröstningen i kammaren röstade 72 procent av ledamöterna för förslagen, bara 23 procent röstade emot.

Det Europaparlamentet har tagit ställning till är alltså ett inspel till det kommande lagstiftningsarbete som ska initieras av kommissionen i januari. När kommissionen har presenterat sitt förslag kommer det att gå till rådet och parlamentet som ska arbeta fram sina positioner. Därefter väntar trepartssamtal mellan kommissionen, rådet och parlamentet innan en slutlig lagstiftning kan klubbas.

Abir Al-Sahlani jobbar gärna med frågan igen när den kommer tillbaka till parlamentet.

– Nu kommer det mest spännande arbetet att påbörjas. Jag tror inte att det här blir ett paket utan jag tror att det blir flera lagstiftningar. Jag hoppas att jag får vara rapportör för ett av de förslagen, säger hon.

{{toplink}}

Forrige artikel Miljöpartist KU-anmäler Anna Hallberg för Cementa-uttalande Miljöpartist KU-anmäler Anna Hallberg för Cementa-uttalande Næste artikel Överblick: MP-topp lämnar riksdagen och S gynnas av ”Andersson-effekt” Överblick: MP-topp lämnar riksdagen och S gynnas av ”Andersson-effekt”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.