Partiprogram klubbat – V släpper krav på EU-utträde

Vänsterpartiet släpper krav på EU-utträde. På lördagen antog kongressen det nya partiprogrammet – det första på tjugo år.

Nära 1 000 motioner kom in efter att förslaget till Vänsterpartiets nya partiprogram presenterades i november. Det saknades skarpa formuleringar om kapitalismen och socialismen fick för lite utrymme, ansåg flera.

Kritiken var så stark att programkommissionen tvingades backa i flera delar. Bland annat förtydligades motståndet mot kapitalismen. Ändå fortsatte diskussionerna när partiet samlades för fem dagars kongress i Jönköping.

– Medlemmarna bestämmer. Det ska bli kul att se vad som händer. Partiprogrammet behöver uppdateras så att fler kan känna sig hemma i Vänsterpartiet och så att människor vet vad vi vill med Sverige, sade Nooshi Dadgostar (V) till Altinget i början av kongressen där hon sedan valdes om till partiledare, om än inte enhälligt.

Förslaget utmanades

Redan på kongressens första dag skedde en avgörande omröstning när flera ombud argumenterade för att partiet inte överhuvudtaget skulle anta ett nytt program. Programkommissionens förslag borde skickas tillbaka och göras om, menade man.

Riksdagsledamoten och den utrikespolitiska talespersonen Håkan Svenneling tyckte däremot att det var viktigt att gå vidare med förslaget.

– Jag tror inte att det skulle göra oss gott att göra om allting. Det betyder fyra år till med ett gammalt partiprogram som vi vet har sina fel och brister och är utdaterat. Och det ger ingen vägledning i mitt arbete som riksdagsledamot, sade han i talarstolen.

171 av 225 ombud röstade till slut för att fortsätta behandla programmet och de följande dagarna kom förslaget att synas i sömmarna. Programkommissionen fick se sig besegrad bland annat i frågan om kärnkraft där ombuden slog fast att partiet skulle avvisa alla planer på utbyggnad. En hållning som kan komma att prövas vid ett rödgrönt maktskifte. 

Ordet ”fossilfritt” byttes även ut mot ”förnyelsebart” på flera ställen och andra begrepp som ”HBTQI” och ”tjänstemän” ändrades till ”HBTQIA+” och ”tjänstepersoner”.

Även portalparagrafen, som programkommissionen fick ta tillbaka redan innan kongressens start, fick ett tillägg i sista stund. Nu inleds partiprogrammet med orden: 

”Vänsterpartiet är ett socialistiskt, feministiskt och antirasistiskt parti på ekologisk grund”.

Skifte i EU-politiken

Det nya partiprogrammet, som antogs på kongressens sista dag, innebär dock kanske det största skiftet när det gäller partiets ställning till EU.

I det tidigare programmet från 2004 skulle Vänsterpartiet verka för att lämna EU. Numera är ett utträde inget självändamål för V, som därmed blir det sista partiet i riksdagen att överge utträdeskravet. I stället ska V utmana EU:s överstatliga fördrag och lagar ”när de sätter kapitalets intressen före jämlikhet och nationellt självbestämmande”.

Carolina Gustafsson, ledamot i partistyrelsen, anser dock inte att det rör sig om ett mildare ställningstagande.

– Vi ska arbeta för att bli fler som ser de stora problemen med EU. Att sätta de politiska grundfrågorna i första rummet är ett sätt att bygga upp en EU-kritisk hållning igen, sade hon i talarstolen. 

Även Malin Björk, Vänsterpartiets nuvarande EU-parlamentariker, försvarade den nya linjen.

– Vi har inte ändrat hur vi ser på grundförutsättningarna i EU. Det är mycket tydligt i programkommissionens förslag och det säger dessutom vilka förflyttningar inom EU-systemets ram som styr vårt arbete, hur vi vill förändra systemet och att vi kommer och kan väcka utträdesfrågan beroende på den politiska utvecklingen.

När det gäller Nato innebär det nya partiprogrammet också ett skifte. Partiet ska inte längre arbeta för att upplösa försvarsalliansen, utan för att bygga upp ”bättre, defensiva samarbeten”, med ”sikte på” att lämna.

– Att alla i Vänsterpartiet är emot Nato har gjort att vi har kunnat vara både benhårda och supertydliga i vårt Natomotstånd. Även i tider då andra gjort motstånd. Trots vårt motstånd är Sverige nu med i Nato. Det kommer att påverka vårt land under lång tid framöver, sade Håkan Svenneling inför beslutet.

Kriget i Ukraina satte partiets principer på prov våren 2022. Till slut svängde V i frågan om att skicka vapen till Ukraina och i det nya partiprogrammet mildras motståndet till svensk vapenexport. I stället för en avveckling skriver man nu att det behövs ett ”starkt statliga ägande” i vapenproduktionen och partiet ska arbeta för att förbjuda vapenexport till ”diktaturer, stater som för
angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna”.

– Enligt folkrätten har länder rätt att försvara sig militärt. Det är en viktig princip för att värna just små staters nationella självbestämmande, sade partistyrelsens Carolina Gustafsson i debatten.

Vallöfte och 6 timmars arbetsdag

Utöver att slutligen komma överens om ett nytt partiprogram presenterade Vänsterpartiet även två nya förslag under kongressen.

Partiets toppkandidater till den kommande mandatperioden i EU-parlamentet, den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt och partiets förra biträdande partisekreterare Hanna Gedin, lanserade på fredagen ett vallöfte om en ”Lex Tesla” för att motverka utländsk arbetskraft från att täcka upp för de som strejkar mot Tesla. 

Partiet kräver att en kommande kommissionär lägger fram ett förslag för att ändra EU:s utstationeringsdirektiv. Trots partiets restriktiva hållning till ökat EU-inflytande menar Jonas Sjöstedt att det skulle handla om ett försvar av den svenska modellen.

Under kongressen hann Nooshi Dadgostar även kontra den S-initierade debatten om arbetstidsförkortning. V vill se en parlamentarisk kommitté som tar fram ett konkret förslag för riksdagen att ta ställning till.

Här finns det nya partiprogrammet att läsa. {{toplink}}

Forrige artikel V-kongressens beslut: Hårdare tag mot kärnkraften V-kongressens beslut: Hårdare tag mot kärnkraften Næste artikel Rättsmedicinalverket får ny generaldirektör Rättsmedicinalverket får ny generaldirektör
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.