Pliktrådet: Värnpliktiga har fått för lite mat

Försvarsmaktens brist på regnställ kan ha bidragit till utbrott av rosfeber och svinkoppor bland de värnpliktiga, skriver Pliktrådet i sin senaste rapport. Pliktrådet rapporterar också att brist på mat fått värnpliktiga vid flera förband att rasa i vikt.

Bristen på utrustning är en följetong i Pliktrådets rapporter om besöken vid landets förband. Men i den senaste rapporten framkommer även att det har varit problem med matleveranserna för den nuvarande värnpliktskullen, så pass stora problem att många har tappat mycket i vikt.

Matproblemen har gällt Livregementets husarer, K3, i Karlsborg samt vid Älvsborgs amfibieregemente och Försvarsmedicinskt centrum i Göteborg.

”Av värnpliktiga på Amf 4 fick Pliktrådet information om individer som gått ner sex kilo på sex veckor”, skriver Pliktrådet i sin sammanfattande halvårsrapport.

Både försvarshälsan vid K3 och vid Älvsborgs amfibieregemente har uttryckt oro för att många tappat ovanligt mycket i vikt och att det kan öka risken för skador och sjukdomar.

Potatis och mögligt bröd

Alice Nilsson är ordförande för Pliktrådet. Hon säger att det har varit en upphandling, med byte av matleverantör, som skapat problemen för Försvarsmakten.

– Vid något tillfälle har värnpliktiga bara fått potatis serverat och någon gång ska det ha varit mögligt bröd, säger hon till Altinget.

Markus Höök är regementschef vid K3 och bekräftar det Alice Nilsson säger om att problemen är kopplade till ett byte av matleverantör.

– Det ledde till ett antal inkörningsfriktioner. Att leverera mat till vår verksamhet innebär en del speciella förutsättningar, säger han och fortsätter:

– Rent krasst har vi haft två incidenter. Ett fall av otjänligt bröd som levererades, men det var ingen som åt av det. Sedan hade vi ett fall där totalt 100 värnpliktiga drabbades av matförgiftning. Var det hade brustit framgår inte av försvarshälsans analys.

Men problemen har också handlat om att de värnpliktiga inte fått tillräckligt stora portioner, enligt Höök.

– De normerande portionsstorlekarna i övriga samhället är inte direkt överförbara till det energibehov som jägarutbildningen kräver. Våra värnpliktiga kräver mer energi, i vissa stycken har matleveranserna inte alltid uppfyllt de nivåerna, säger han.

Hur har ni hanterat situationen vid K3?

– Vi har haft en ökad dialog med vår leverantör lokalt och fått bra respons. Men i grund och botten är det en central upphandling, det gör att vi inte riktigt rår över hela situationen. Vi har också haft en tätare dialog med matrådet, det forum där våra värnpliktiga ingår. Matrådet har alltid funnits, och genomförts regelbundet. Nu har frekvensen ökat och vi har tätare kontakter med vår lokala leverantör, säger Markus Höök.

Problemen var som störst under hösten, enligt Pliktrådets rapport. Enligt Markus Höök krävs det ett fortsatt arbete för att nå ända fram.

– Det har blivit bättre, men vi har fortfarande en bit kvar att gå. Just nu är det inte brister i den omfattning som det var initialt. De värnpliktiga är också i ett annat skede av utbildningen. Några äter fältransoner, några andra är inne på kasernen. Det är inte samma volymer som när alla äter samma mat, på samma plats och samma tid, säger han.

Markus Höök betonar att frågan har varit prioriterad.

– Ingen av våra värnpliktiga ska förnekas tillräcklig och näringsrik kost. Det är viktigt att de får tillräckligt med föda för att klara sin utbildning. Det här är olyckligt och inget vi tar lättvindigt på, säger han.

Amf 4: Viktnedgång normalt

Patrik Mattsson är chef vid utbildningsbataljonen vid Amf 4. Han säger att inte är något ovanligt att tappa i vikt under inledningen av värnplikten, då den innebär en stor omställning för många. Men huruvida Patrik Mattsson anser att det har varit några problem med matleveranserna och storleken på matportionerna, så som Pliktrådet rapporterar, lyckas inte Altinget få ett rakt svar på – trots flera försök.

– Grunden är att en soldat ska vara mätt, torr och varm för att ta till sig utbildningen, säger han till Altinget.

Du känner ingen oro för att de värnpliktiga inte har fått eller får tillräckligt med mat?

– Jag gör allt för att de ska få så mycket mat och energi de kan få.

I Pliktrådets rapport från förbandsbesöket vid Amf 4 står dock uttryckligen att det varit problem med matleverantören och att man inte lyckats förse de värnpliktiga med den mat som behövdes, trots att större portioner beställts.

Stormen Hans utan regnställ

Vad gäller bristen på utrustning så är det fortfarande ett övergripande problem för de värnpliktiga inom Försvarsmakten, enligt Alice Nilsson, men det börjar ljusna på sina håll.

– Det börjar bli bättre. Allt fler värnpliktiga har tilldelats civila regnställ och rätt skyddsglasögon och de nya kroppsskydden börjar komma ut, säger hon.

Vid inryckning var bristen på regnställ större och blev extra påtaglig under stormen Hans, enligt Alice Nilsson. Försvarshälsan tror att det eventuellt kan ha bidragit till utbrott av svinkoppor och rosfeber bland de värnpliktiga.

– Har man inte regnställ blir allt blött, konstaterar Alice Nilsson.

Pliktrådet tar även som exempel att det har varit brist på marschkängor och att nästan 1 000 värnpliktiga istället tilldelades djungelkängor. Djungelkängor är inte anpassade för svenskt klimat utan är gjorda för att kunna ta upp vatten och sedan snabbt torka av värme.

Måste hantera ovälkommet beteende

I övrigt vill Pliktrådet betona vikten av att Försvarsmakten verkligen tar all form av ovälkommet beteende på allvar.

– Det finns krav på att Försvarsmakten verkligen levererar. Den delen är ganska viktig just nu, säger Alice Nilsson och syftar på dels sådant som framkommit vid förbandsbesöken, dels nyheten i Dagens Nyheter tidigare i år om att Försvarsmakten låter bli att anmäla misstankar om sexuella trakasserier.

Forrige artikel Socialdemokraterna kapade riksdagsdebatt Socialdemokraterna kapade riksdagsdebatt Næste artikel Nytt hamnsamarbete ska stoppa kokainflöden till EU Nytt hamnsamarbete ska stoppa kokainflöden till EU
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.