Polisen och försvarsmyndigheterna slipper spara el

Från och med oktober måste de statliga myndigheterna rapportera in sin elförbrukning och elbesparingsåtgärder till Energimyndigheten varje månad. Men kravet gäller vare sig Polismyndigheten eller försvarsmyndigheterna.

Ett av S-regeringens sista beslut före valet var att ge 198 statliga myndigheter i uppgift att varje månad rapportera in sin elanvändning.

– Staten måste gå före och visa vägen, kommenterade civilminister Ida Karkiainen (S) inför beslutet.

Så från och med nästa månad ska myndigheterna börja rapportera sin elförbrukning till Energimyndigheten.

– Myndigheterna ska också vid varje tillfälle uppge vilka åtgärder man gjort för att minska elanvändningen och även man genomfört något tidigare, innan rapporteringen började, säger Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten, till Altinget.

Där finns dock myndigheter som kommer undan regeringens beslut. Det är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och de olika försvarsmyndigheterna, bland annat Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Plikt- och prövningsverket. Att dessa ska lämna ut uppgifter om sin elförbrukning och elbesparingsåtgärder anses för känsligt, enligt Normand.

Kommunerna och regionerna omfattas av uppdraget att spara el, men ändå inte. De behöver inte göra månadsrapporteringar till Energimyndigheten, men länsstyrelserna har i uppdrag att stötta i arbetet med att minska elförbrukningen.

– Det finns betydligt mycket mer el- och energiintensiv verksamhet i kommuner och regioner, deras verksamhet är mer diversifierad än de statliga myndigheternas, säger Mathias Normand.

Stänga av varmvattnet?

Förutom att sammanställa myndigheternas inrapporterade uppgifter, så ska Energimyndigheten också bistå med tips, råd och idéer i arbetet med att minska elförbrukningen.

– Det handlar ju om att se över sin elanvändning: Ventilation, belysning, byta till led-lampor, inte använda el i onödan, göra nattronder, styra sin verksamhet lite bättre. I de fall man inte äger sin fastighet bör man starta en dialog med sin fastighetsvärd. Men också att se över vilka långsiktiga energieffektiviseringsåtgärder man kan göra, säger Normand och tillägger:

– Det handlar dels om att minska sin elanvändning, dels att styra den till den tidpunkt när elsystemet är minst belastat.

Handlar det om att gå så långt som i Tyskland och strypa tillgången på varmvatten?

– Nej. Såvida inte någon myndighet vill göra det och tycker det är en bra åtgärd. Men det är inget krav.

Energimyndigheten ska slutredovisa till finansdepartementet den sista maj nästa år, 2023.

Forrige artikel Norlén nomineras till talman –  SD får flest topposter i utskotten Norlén nomineras till talman – SD får flest topposter i utskotten Næste artikel Överblick: Talmansval och Meloni vinner i Italien Överblick: Talmansval och Meloni vinner i Italien
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.