PRO: ”Nya pensionärer ska inte få sin inkomst halverad”

Regeringen lovar ett garantitillägg för pensionärer med låg inkomst. Det är bra, men visar också att den allmänna pensionen behöver höjas. Därför startar PRO i dag en namninsamling för högre allmänna pensioner, skriver flera företrädare för PRO. 

Af Christina Tallberg, Jan Andersson och Lisbeth Staaf-Igelström
Ordförande PRO respektive förste vice och andra vice ordförande

När PRO grundades i mars 1942 var det för att motarbeta fattigdom bland Sveriges äldre. Så här 80 år senare hade vi gärna kunnat skriva att fattigpensionären är ett minne blott, men än i dag lever en stor grupp pensionärer i relativ fattigdom. Detta eftersom pensionsnivån inte har följt löntagarnas inkomstutveckling.

Nu har regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovat att införa ett garantitillägg som höjer pensionerna för de med lägst pensioner. Tillägget börjar betalas ut i augusti i år och innebär förstås en lättnad för de pensionärer som behöver vända på varje krona.

Pensionssystemet lappas och lagas

Samtidigt är detta garantitillägg ett led i lappande och lagande av ett system som borde ses över i sin helhet. Den allmänna pensionens andel av den tidigare lönen är för många nyblivna pensionärer väsentligt lägre än de 60 procent som utlovades när pensionsreformen sjösattes 1994. Den genomsnittliga allmänna pensionen för kvinnor är knappt 12 000 kronor före skatt och för män är den ett par tusen kronor högre. Det är inga höga pensioner och faktum är att många nyblivna pensionärer i dag får ut mindre än hälften av den lön de tidigare haft i inkomstpension. Det är helt orimligt.

Det främsta problemet är att pensionssystemet är underfinansierat och behöver ses över i sin helhet. En viktig åtgärd är att höja avgifterna till pensionssystemet från dagens 17,21 till 18,5 procent, något flera politiska partier håller med om och behöver stå på sig för att driva igenom. En sådan höjning kan ge höjda pensioner med 6,6 procent enligt Pensionsmyndighetens beräkningar, och skulle göra stor skillnad i pensionskuvertet för många. En sådan höjning av avgifter bör också kombineras med en halvering av förskottsräntan och ett införande av en gas i systemet.

Kvinnors pension är för låg

I dag finns ingen gas i pensionssystemet, men däremot en broms. Den innebär att pensionärerna får sänkta pensioner när utvecklingen i pensionsfonderna är negativ. Men när pensionsfonderna går bra, då händer ingenting. Därför vore det rimligt att även införa en gas, så att pensionärerna också får en utdelning när fonderna pekar uppåt.

Förskottsräntan styr hur pensionskapitalet fördelas under utbetalningstiden. Den nuvarande nivån infördes med det nya pensionssystemet under en tid med helt andra förutsättningar kopplade till medellivslängd, samhällsekonomi och inflation. Konsekvenserna av dagens nivå innebär bland annat att många äldre kvinnor, som ofta lever längre än män, har väldigt låg pension. Att halvera förskottsräntan kostar inte något, men det skulle innebära att pensionerna bättre hänger med i lönernas utveckling över tid.

30 år gammalt löfte

Nya pensionärer ska inte få sin inkomst halverad. Därför startar PRO nu en namninsamling för högre allmänna pensioner som vi hoppas att både dagens och morgondagens pensionärer vill skriva under. Den kommer vi att överlämna till regeringen med en uppmaning om att ta initiativ till en ny pensionsreform.

Sverige behöver ett pensionssystem som kan leverera minst de 60 procent av slutlönen som utlovades för nästan 30 år sedan. Det är ett löfte som vi kommer allt längre ifrån.

Forrige artikel Replik: Låt staten driva nytt banverk men fortsätt stötta marknaden Replik: Låt staten driva nytt banverk men fortsätt stötta marknaden Næste artikel Anders Fogh Rasmussen: EU bör införa totalstopp för rysk olje- och gasimport Anders Fogh Rasmussen: EU bör införa totalstopp för rysk olje- och gasimport
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.