Rasande bönder kapar toppmötet: ”EU:s gröna giv dödar oss”

BRYSSEL. ”Vi kan inte producera er mat om ni dödar oss”, står det på en av de många banderollerna. Hundratals traktorhorn dånar och svart rök från brinnande däck, gödsel och halmbalar blåser i riktning mot Europaparlamentet.

Det är torsdag och samtidigt som EU-ländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte några hundra meter bort har mängder av arga bönder från flera europeiska länder erövrat Place du Luxembourg precis bakom parlamentsbyggnaderna.

– Vi är beredda att utveckla grönare former av jordbruk, men sättet det görs på nu är omöjligt för oss. EU:s gröna giv dödar oss, säger en ung belgisk bonde med efternamnet Van Mulders, som av någon anledning inte vill att hans förnamn nämns.

Han står tillsammans med några kollegor från östra Flandern och fyrar av kanonskott nerför gatan.

– Det är för svårt för oss att genomföra den gröna omställningen eftersom vi inte kan ha rättvisa priser på våra produkter. Vi måste protestera för att bli hörda, säger den 27-årige flamlänningen, vars gård ligger cirka 30 kilometer från Bryssel.

– EU kommer inte att lyssna på oss. Vi har vallats in i ett hörn som en fårhjord. Vad ska vi göra? frågar han.

Våldsamma protester över hela Europa

Som så många andra från främst Belgien, Frankrike, Italien och Spanien har Van Mulders kommit till staden dagen innan eller under natten – många av dem i traktorerna som de använder dagligen ute på fälten – med långa köer och trafikstockning på motorvägarna som följd.

Enligt polisen finns det över 1 300 traktorer här i EU-kvarteret och på andra håll i Bryssel på torsdagen. Och det märks. Flera gånger under dagen drabbar demonstranter samman med stridsklädd belgisk polis, som svarar på kanonskott och äggkastning med vattenkanoner och tårgas.

Flera veckor av dramatiska protester och demonstrationer i länder som Tyskland, Polen, Nederländerna och Frankrike har nu nått Belgien och EU-institutionerna, där statsminister Ulf Kristersson (M) och de andra europeiska ledarna har samlats för att enas om ett nytt miljardstöd till Ukraina.

– Det här är väldigt våldsamma protester. Mitt intryck är att en del av det handlar om EU, och att en del handlar om den nationella ekonomin och lagstiftningen, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen när hon kommer till toppmötet.

– Det finns många inom jordbruket runt om i Europa som känner sig pressade på grund av klimatet, förändringar i världshandeln, inflation, energipriser och annat.

”Unga italienska bönder ger upp”

I vissa länder handlar det mest om bränslepriset, bristande energisubventioner och fallande spannmålspriser. På andra håll, som i Polen, handlar det om rädsla för att drunkna i spannmål från Ukraina, medan andra bönder klagar på import av billigt kött och andra produkter från Sydamerika. Och när kraven på den gröna omställningen hamnar överst på listan blir det fel, åtminstone enligt Enrico Parisi från den stora italienska jordbruksorganisationen Coldiretti som samlar drygt 70 000 unga bönder över hela världen

– Många unga italienska bönder ger upp nu för tiden. De lämnar sina gårdar eftersom det inte finns någon balans mellan produktionskostnaderna och priset som de kan ha på sina produkter. Problemet är inte den gröna omställningen i sig, problemet är att man ställer krav på en grön omställning utan att ge bönderna medel för att få möjlighet att ställa om, säger Enrico Parisi, som själv är olivproducent i den syditalienska regionen Kalabrien och ordförande för organisationen.

Han fortsätter:

– Resultatet riskerar helt enkelt att bli att vi inte längre har råd att producera vår egen mat här i Europa. Då kommer den i stället att importeras från andra delar av världen, till exempel från Sydamerika, där bönderna inte behöver följa samma regler som oss.

Rädslan för Sydamerika

Den italienska jordbruksordförandens sista punkt är förklaringen till att handelsavtalet med fyra sydamerikanska länder i den så kallade Mercosur-gruppen, som EU försöker att ro i hamn, har blivit ett av demonstranternas främsta hatobjekt. Avtalet med Argentina, Brasilien, Uruguay och Paraguay är ännu inte helt på plats, bland annat på grund av oenighet om importen av jordbruksprodukter till Europa, vilket har mött stort motstånd i till exempel Frankrike.{{toplink}}

Inför toppmötet på torsdagen har Frankrikes president Emmanuel Macron varnat för att slutföra Mercosur-avtalet i dess nuvarande form. I Bryssel kommer samma varning från Irlands premiärminister Leo Varadkar:

– Jag håller med president Macron om att detta handelsavtal inte kan ratificeras i sin nuvarande form. Vi kan inte ha en situation där vi ålägger våra bönder miljöregler och samtidigt tillåter import från länder som inte har samma regler. Det vore inte rättvist, säger han.

Traktorhorn hördes på toppmötet

Flera andra EU-ledare tog under dagen en avstickare från toppmötesbyggnaden för att prata med de arga jordbruksorganisationerna utanför. Det gäller både den nederländska regeringsledaren Mark Rutte och Belgiens premiärminister Alexander De Croo som precis tagit över EU:s roterande ordförandeskap.

– Vi får inte demonisera bönderna, vi måste lyssna på dem. De ställs inför en hel lasagne med så många lager av regler att de inte längre kan hålla reda på dem, sade Alexander De Croo efter ett möte med några av de stora belgiska och europeiska jordbruksföreningarna, där även kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog.

Även om Europas ansträngda jordbruk inte riktigt stod på den formella agendan för torsdagens toppmöte, tutade traktorhornen tillräckligt högt för att höras.

Flera ledare tog upp frågan vid mötesbordet och jordbrukets ”utmaningar och oro” nämns i toppmötets slutsatser, där ledarna för de 27 medlemsländerna ”påminner om den gemensamma jordbrukspolitikens avgörande roll” och ber EU-kommissionen att arbeta vidare med initiativ för att hjälpa bönder.

– Vi kommer att arbeta tillsammans med det belgiska EU-ordförandeskapet på ett förslag för att minska de administrativa bördorna, som vi kommer att lägga fram inför nästa möte med jordbruksministrar, sa Ursula von der Leyen efter toppmötet och hänvisade till ett ministermöte den 26 februari.

von der Leyen: EU gör mycket för jordbruket

Samtidigt betonade kommissionens ordförande att EU redan gör mycket för europeiska jordbrukare.

– Bönder kan räkna med europeiskt stöd. Jordbruksbudgeten ger nära 390 miljarder euro till jordbruket. Det är nästan en tredjedel av hela EU:s budget. Och bara under 2023 gav EU 500 miljoner euro extra till de bönder som drabbades hårdast av krisen, påpekade hon.

Ursula von der Leyen pekar också på det faktum att kommissionen denna vecka både har skjutit upp nya arealuttag med ett år och öppnat vägen för åtgärder mot ukrainska jordbruksprodukter om de översvämmar de europeiska marknaderna för kyckling, ägg och socker.

Förra veckan lanserade EU-kommissionen en så kallad strategisk dialog med jordbruket, gröna organisationer och andra röster som kommer att påverka hur den europeiska jordbrukspolitiken ska se ut i framtiden, bland annat hur den ska ingå i EU:s mål om klimatneutralitet 2050.

Men nere på Place du Luxembourg pyr fortfarande bränderna efter att de europeiska ledarna lämnat Bryssel. Olivbonden Enrico Parisi menar att det krävs mycket mer om han och hans kollegor ska överleva inom jordbruket.

– EU borde skapa en särskild fond för kontinentens unga bönder. Och då måste vi få odla på mer av den mark som inte får odlas i dag. Vi måste få odla på all mark som är lämplig för det.

Artikeln är översatt från Altinget.dk.