Så ska valet till Sametinget bli mer likt riksdagsvalet
Flera år efter att Valmyndigheten lämnade sina förslag till regeringen ska reglerna för valet till Sametinget nu förtydligas. ”Sametingsvalet ska vara så likt ett allmänt val som möjligt”, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Vart fjärde år väljer samerna de 31 politiker som ska företräda dem i Sametinget. Precis som i valen till riksdag, region och kommun kan väljaren både välja parti och personkryssa.
Däremot finns ingen spärr för att komma in i Sametinget och valen skiljer sig åt på andra sätt. Vissa skillnader vill regeringen nu komma åt med tydligare regler i sametingslagen. Förslaget har skickats på remiss till Lagrådet.
– Sametingsvalet ska vara så likt ett allmänt val som möjligt, om det inte finns särskilda skäl som motiverar att det ska vara en annorlunda ordning, och där är lagrådsremissen ett steg i rätt riktning, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist till Altinget.
Bland annat tydliggörs nu lagen när det gäller registrering av partier, regler för hur en röst görs i ordning i vallokalen och själva utformningen av vallokalerna.
– Det ska vara tydligt i lagen att det är förbud mot propaganda till exempel. Sen ska det finnas krav på både antal och utbildning av röstmottagare. Det kan tyckas vara en liten fråga, men det är viktigt, säger Nyqvist.
Varför är det viktigt?
– Det är av säkerhetsskäl. Valet ska vara säkert och likadant på olika ställen och det ska vara tillgängligt för väljare.
Fördröjt svar
Valmyndigheten riktade redan efter valet 2017 en hemställan till regeringen med de förändringar som de ansåg nödvändiga. Sju år senare möter lagrådsremissen de flesta önskemålen, säger Anna Nyqvist. Men det har också hänt saker under de år som passerat.
– Vi har haft ett val nu emellan och är på väg mot ett annat val. Det har skett förändringar i omvärlden och vallagen för allmänna val har förändrats.
Senast inför riksdagsvalet 2022 infördes exempelvis att det bara får vara en väljare bakom valskärmen, en ändring som inte finns med i regeringens förslag.
– Vi brukar poängtera i samband med allmänna val att det är viktigt att lagstiftningsprocessen hänger med valprocessen och att man nyttjar tiden mellan val och gör de ändringar och justeringar som behövs. Och det har vi inte riktigt gjort här så vi har en viss eftersläpning som vi behöver ta i kapp efter 2025, säger Anna Nyqvist som inte utesluter att fler ändringar behöver ske framöver.
Olika departement ansvariga
Att lagarna för de allmänna valen och valet till Sametinget skiljer sig åt beror enligt Anna Nyqvist delvis på att det är ett annorlunda val, men en annan målgrupp. Det går till exempel att brevrösta i sametingsvalet, även för den som bor i Sverige.
Men att förändringar inte sker parallellt i de båda lagarna tror Anna Nyqvist också har att göra med Regeringskansliets organisering.
– Det är i dag två olika lagstiftningar med två olika departement som ansvarar för lagstiftningarna. Men från Valmyndighetens sida så tycker vi ju att regelverket om val bör vara så lika som möjligt oavsett val, även om det ibland kan finnas skäl till olikheter. {{toplink}}
Beslutskedja: Frågor om val till Sametinget
Utredaren har överlämnat "Frågor om val till Sametinget" till kulturdepartementet.
Läs mer2023
Sista datum att svara på remissen.
Remissinstanser (PDF)2023
Regeringen har överlämnat lagrådsremissen till Lagrådet.
Läs mer2024
Flera år efter att Valmyndigheten lämnade sina förslag till regeringen ska reglerna för valet till Sametinget nu förtyd…
Läs mer2024
Generation Z bryr sig mindre om politik
Rasande bönder kapar toppmötet: ”EU:s gröna giv dödar oss”
