Regeringen bekräftar bussbranschkritik: Elbusspengar styrs mot annan transport
Stödmedlen till kollektivtrafikens omställning kommer att minska till förmån för tung trafik och arbetsmaskiner. Det bekräftas av klimat- och miljöministerns statssekreterare, som samtidigt trycker på att elbusspremien inte är ”avsedd att stärka enskilda företags eller regioners ekonomi”.
Sveriges Bussföretags vd menar att regeringens beslut att rikta om elbusspremiestödet den 1 augusti i praktiken stänger möjligheterna för regionala kollektivtrafikupphandlare och företag att kunna ta del av stödmedel. Detta eftersom utbudet av de aktuella klass 2 och 3-modellerna som stödet nu riktas mot är så begränsat.
{{toplink}}
Altinget har sökt ansvariga ministern Romina Pourmokhtari (L) och hennes statssekreterare sedan i början av augusti för en kommentar. Men varken statssekreteraren Daniel Westlén eller ministern ansågs hinna ställa upp på en intervju.
Statssekreteraren Daniel Westlén bekräftar dock branschens farhågor i skriftliga svar på en del av Altingets frågor.
”Utbudet av klass 2- och klass 3-bussar är fortfarande dåligt, men nya modeller är på väg. Hela syftet med stödet är att skynda på utvecklingen. Det här är just ett marknadsintroduktionsstöd, så det är precis där det går trögt som vi sätter in stöd,” svarar statssekreteraren.
Branschrepresentanter anser vidare att beslutet leder till en avstannad elektrifiering av bussflottan, vilket strider emot ert påstående om att förändringen ”gör att fler delar av landet får en elektrifierad bussflotta”. Vari ligger skiljaktigheterna i era analyser?
”Skälet till att premien riktas om är just att elektriska lokalbussar glädjande nog är konkurrenskraftiga utan stöd. Volymerna har ökat, tekniken har utvecklats och kostnaderna har sjunkit. Energimyndigheten, som är vår expertmyndighet på det här området, bedömer att vi har passerat punkten där elbussar för lokaltrafik är konkurrenskraftiga även utan stöd, vilket hela tiden har varit målet”, svarar statssekreteraren.
Svensk kollektivtrafik anser vidare att konsekvenserna hade kunnat undvikas om beslutet hade skjutits upp. Varför behövde beslutet fattas nu?
”Elbusspremien är ett marknadsintroduktionsstöd. Den är inte avsedd att stärka enskilda företags eller regioners ekonomi. Eldrivna stadsbussar är numera konkurrenskraftiga även utan stöd från skattebetalarna.”
Medel kan fortsatt betalas ut
Samtidigt påpekar statssekreteraren att medel fortsatt kan betalas ut till dem som ansökt före deadline den 1 augusti.
”Utbetalningen av stöd för inköp av klass 1-bussar fortsätter ända fram till 30 juni 2025. Det finns för närvarande ansökningar om hundratals klass-1-elbussar och de kommer att behandlas enligt gängse rutiner. Så stödet till lokalbussarna kommer att betalas ut under förutsättning att bussarna beställs och levereras – så långt anslaget räcker.”
Mer till andra
Som en konsekvens av regeringens agerande viks en större andel av den övergripande budgetposten ”Klimatpremien” till de andra två ändamålen: arbetsmaskiner och lastbilar.
Är det ett önskvärt utfall?
”Ja, nyförsäljningen av lastbilar och arbetsmaskiner är många gånger större än bussarna och när andelen elfordon ökar i dessa kategorier kommer också en större andel av anslaget gå till lastbilar och arbetsmaskiner. Det är en naturlig utveckling.”
Nedtrappning fortsatt målet – trots långt kvar till marknadsetablering
Samtidigt ser medlen, som redan trappats ner i år från 1,4 miljarder till 462 miljoner, ut att också fasas ut framåt 2025.
Under 2021 hade dock sammantagen strax över 500 gas- och eldrivna lastbilar ansökt om stöd, vilket kan jämföras med det totala antalet nyregistrerade tunga fordon årligen som under senare år uppgått till knappt 7 000 fordon.
Om utfasningsplanen ligger fast även i årets budget, vill dock inte statssekreteraren kommentera innan budgetförslaget i september. Men han är tydlig med det avsedda målet.
”Vår förhoppning är givetvis att tunga eldrivna fordon av alla slag snabbt ska bli konkurrenskraftiga så att stödet kan fasas ut”, avslutar Westlén.
{{toplink}}
Läckt dokument: Mer Ukraina och mindre Afrika i nya biståndspolitiken
Statsbidragen till etniska organisationer kan ryka
