Regeringen tar S-utredning vidare – tre förslag ska stärka bostadsförsörjningen

Kommunerna ska enklare kunna ge förtur i bostadskön och hyresgarantin för barnfamiljer ska bli obligatorisk. Det är några av de förslag som regeringen nu tar vidare från Karolina Skogs utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning. 

I mars 2022 presenterade utredaren Karolina Skog förslagen om en socialt hållbar bostadsförsörjning (SOU:2022:14) för dåvarande bostadsminister Johan Danielsson (S). 

Nu väljer den borgerliga regeringen att ta några av förslagen vidare. I en promemoria som regeringen nu skickar ut på remiss föreslår de att tre av de förslag som Karolina Skog presenterat ska blir verklighet. 

Dels vill de att kommunala bostadsförmedlingar ska få större möjligheter att ge förtur i bostadskön. Dels ska det bli obligatoriskt för kommuner att tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer för att underlätta för de familjer som står utan bostad. 

Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), välkomnar att regeringen vill öka möjligheterna till förtur.

– Det är vi väldigt positiva till, att man lättar på det och att det kan bli mer behovsinriktat, säger han till Altinget. 

”För smal hyresgaranti”

När det gäller hyresgarantin menar SKR att den är för smalt utformad i förslaget.

– Det är absolut prioriterat att stödja barnfamiljer. Men vi ser inte varför man inte kan ha målgruppsdefinitionen lite bredare, säger Östbrink till Altinget. 

Han menar att man även bör inkludera andra personer som har svårt att få en bostad. Personer som utsatts för våld i nära relationer, eller människor som inte hör hemma hos socialtjänsten men som av andra anledningar har svårt att få en bostad, samt barnfamiljer som får försörjningsstöd.

– Det skulle göra hyresgarantin mycket mer användbar helt enkelt, säger Jan-Ove Östbrink.

{{toplink}}

Stärkt bostadsförsörjningsansvar

Det tredje förslaget som regeringen vill gå vidare med gäller kommunernas bostadsförsörjningsansvar där man vill införa bostadsförsörjningssyfte i riktlinjerna för kommunala markanvisningar. Något som SKR inte tycker är ett bra förslag. 

– Det är vi emot faktisk. Den (lagen, reds. anm) har ju egentligen ett helt annat syfte, säger Jan-Ove Östbrink.

Här hade SKR hellre sett att man tagit vidare utredningens förslag att inrätta en helt ny bostadsförsörjningslag som omfattar både stat och kommun.

– Vi menar att det är där denna frågan hör hemma. 

Regeringen föreslår också att kommunerna ska redogöra för behovet av tillskott av bostäder och att Lantmäteriet ska få utökat ansvar att samordna bostadsförsörjningen mellan kommuner. 

– Vi tycker att det är en fråga som borde ligga inom det kommunala självstyret, det vill säga att kommuner och regioner ordnar det tillsammans i stället för staten.

Föredrar nationell målsättning

Kommunerna får kritik för att inte ta sitt ansvar att se till att det finns byggbar mark och att det byggs efter behovet. Upplägget med större ansvar hos Lantmäteriet skulle kunna flytta fram statens position i förhållande till kommuner och regioner i bostadsförsörjningsfrågan. Men Jan-Ove Östbrink tror inte att detta förslaget är rätt väg för att åstadkomma det.

I Karolina Skogs utredning presenterades ett förslag om en nationell målsättning för bostadsbyggandet. Han tror att det är en avgörande åtgärd för att få kommunerna att steppa upp. 

– Det vill säga att det finns en bostadspolitik för hela landet, säger han och tillägger: 

– Det finns gott om samverkan. Men att det också måste finnas något att samordna kring. 

Fortsatt beredning

Bland förslagen som regeringen skickat på remiss saknas flera delar av det som Karolina Skog föreslog. Bland annat förslaget om byggemenskaper, om överlåtelser av statlig mark, hyresvärdars tillträdeskrav och förslaget att göra de allmännyttiga bostadsföretagen undantagna från lagen om offentlig upphandling. Enligt regeringens remissutskick bereds de vidare inom Regeringskansliet. 

I sin utredning menade Karolina Skog också att en ny, parlamentarisk, utredning behöver tillsättas med mer långtgående direktiv för att ta sig an det bostadssociala perspektivet i grunden. 

– En utredning där man verkligen får stångas mellan partierna för att komma mycket längre och där man också får ta i de tunga frågorna, det som handlar om finansiering och skatter exempelvis, för att verkligen komma på djupet, menar Jan-Ove Östbrink.

Den utredningen väntar han också på att regeringen ska ta vidare. 

– Men man kan säga att detta är ett litet steg i rätt riktning.

Altinget har varit i kontakt med infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), för att ställa frågor om förslaget. Han ber att få återkommer i frågan längre fram. 

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Beslutskedja: En socialt hållbar bostadsförsörjning

8/5
2020
11/5
2020
11/5
2020
5/11
2020
9/12
2021
10/1
2022
12/1
2022
30/3
2022
31/3
2022
4/4
2022
11/4
2022
13/4
2022
22/8
2022
1/9
2022
6/9
2022
14/9
2022
6/12
2022
18/1
2024
11/4
2024
5/9
2024
10/9
2024

Forrige artikel Smal inbjudningslista när von der Leyen är i Sverige Smal inbjudningslista när von der Leyen är i Sverige Næste artikel Teodorescu petar Skyttedal: ”Inget förankrat ännu” Teodorescu petar Skyttedal: ”Inget förankrat ännu”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.