Regeringen vill utreda obligatorisk undervisning – C: ”Oseriöst”

Elever som riskerar att halka efter ska få mer undervisningstid, lovskola och eventuellt gå om ett år redan i lägre åldrar. ”Alla är överens om att det behövs tidiga stödinsatser. Men det spelar ju ingen roll när regeringen drar ner på skolan och stödpersonal sägs upp”, menar Centerpartiets Niels Paarup-Petersen. 

– Skolan måste få bättre förutsättningar för att sätta in insatser under ordinarie undervisningstid, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) på en pressträff där en ny utredning om mer obligatorisk undervisning för vissa presenteras.

Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges lärare, utses till särskild utredare. 

– Det är viktigt att konstatera att det finns en grundläggande relation mellan undervisningstid och elevers lärande. Givet sina förkunskaper behöver elever olika mycket tid. Det är rimligt att fråga sig hur mycket svensk grundskola tar fasta på detta i dag, säger Pontus Bäckström.

Lovskola och läxhjälp är ett sätt att ge elever som behöver det mer undervisningstid, menar regeringen, och pekar på Skolverkets uppföljning av lovskolan som visar att de flesta elever förbättrar sina kunskaper. 

– Trots det är det sällan lovskola sätts in innan årskurs sex. Den här utredningen ska därför se över hur lovskola och läxhjälp kan sättas in i lägre åldrar, säger skolminister Lotta Edholm (L). 

Lärarbrist

Regeringen vill också att det ska bli en skyldighet för eleven att delta i läxhjälp och lovskola om det bedöms nödvändigt. Samtidigt är det en utmaning att få till bemanningen av lovskolan. Hälften av rektorerna i Skolverkets uppföljning av lovskolan uppger att de har haft svårigheter att få behörig personal. 

– Utredningen ska lämna förslag på olika möjligheter för att säkerställa att man har en bra bemanning, säger Edholm. 

Utredaren ska också se över vad som ska göras för att fler rektorer ska fatta beslut om att en elev ska gå om en årskurs när det behövs. 

”Oseriöst”

Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen ser inte hur utredningen ska kunna bidra till någon förändring i praktiken. 

– Alla är överens om att det behövs tidiga stödinsatser. Men det spelar ju ingen roll när regeringen drar ner på skolan och stödpersonal sägs upp. De ekonomiska förutsättningarna saknas, säger han till Altinget. 

– Regeringen tycker det är jättekul att kräva att kommunerna ska hitta ännu mer bemanning och samtidigt sänka deras ekonomi. Det är ju oseriöst.

Utredningen ska överlämnas till regeringen senast den 6 december 2024. 

Beslutskedja: Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det

20/12
2023
20/12
2023
6/12
2024

Forrige artikel Riksrevisionen sågar rotavdraget – inte effektivt Riksrevisionen sågar rotavdraget – inte effektivt Næste artikel S vill se amerikansk lagstiftning mot organiserade brottsligheten S vill se amerikansk lagstiftning mot organiserade brottsligheten
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.