Regeringspartier: Biodrivmedel behöver inte mer stöd
(Foto: Christophe Licoppe, European Union, 2023)
En ökad inhemsk produktion av biodrivmedel har förts fram som ett argument för att höja reduktionsplikten och därmed göra det mer möjligt att nå det transportpolitiska klimatmålet. Men hos regeringsföreträdare är det inte säkert att mer stöd är aktuellt för att produktionen ska komma till.
Efter att reduktionspliktsförhandlingen avslutats väcks ett antal andra frågor. För med tanke på svårigheterna att nå transportmålet 2030 utan en höjd reduktionsplikt, har företrädare för regeringspartierna upprepade gånger sagt att plikten kan höjas igen om den inhemska produktionen ökar.
Men drivmedelsbranschen beklagar nu att bolagen förlorar stabila marknadsförutsättningar, och samtidigt har ett antal utredningar pekat på att det behövs ytterligare styrmedel för att ta vara på den potential som finns i Sverige.
Hos regeringssamarbetet råder det dock olika bud kring om den nationella politiken behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka den egna produktionen av biodrivmedel.
– Nej, vi ser ingen anledning till det. Alla bedömare menar att den här marknaden kommer att växa i Europa. Jag har heller inte hört någon som efter gårdagens besked har sagt att de nu måste avveckla. Allt tyder på att marknaden i Europa ökar, säger SD:s Martin Kinnunen till Altinget.
Liknande tongångar kommer också från KD:s Kjell-Arne Ottosson, som bland annat hänvisar till den uppgörelse om flygbränslet som slutits på EU-nivå.
– Självfallet ska vi använda oss av de möjligheterna som vi har. Och vi såg ju beslutet som kom på EU-nivå kring flyget bland annat. Att det kommer att finnas en marknad för biobränslen är solklart, säger Ottosson till Altinget, och fortsätter:
– Vi dammsuger marknaden i dag bara i Sverige, och när det nu ska in i flyget så kommer ju marknaden att öka markant. Så att produktionen bara skulle hänga på Sverige och svensk andel, för min del har jag svårt att se det.{{toplink}}
Så vi behöver inget ytterligare stöd enligt dig, för att marknaden redan finns där?
– Jag tänker att marknaden finns. För till stora delar tror jag inte att vi kommer att klara omställningen inom flyg, tung trafik och sjöfart utan dessa. Det är där som biobränslena har sin mission.
Betyder det att ni inte vill gå vidare med Lena Eks förslag?
– Nej. Det har berättats för mig att det är flera intressanta förslag där, men mer kan jag inte säga.
M: Det är tydligt att vi behöver öka produktionen här
Moderaternas Helena Storckenfeldt pekar även hon på styrmedlen som nu kommer till för flyg och sjöfarten och den tunga trafiken.
– Jag ser inte att vi drar undan mattan för producenterna.
Hon medger samtidigt att sjöfartsstyrmedlet inte direkt kommer att innebära ökad efterfrågan – då målen också kan nås via andra åtgärder än inblandning. När det kommer till direkta styrmedel för den tyngre trafiken ber hon om att få återkomma.
Vill ni gå vidare med något av förslagen för att stimulera mer inhemsk produktion, såsom Lena Eks intäktsgaranti?
– Där får jag nog ge ett tråkigt svar också om att vi får återkomma. Men jag kan bara konstatera att vi behöver öka vår inhemska produktion. Det har ju varit en av våra stora kritikpunkter också, att Sverige med vår reduktionsplikt har dammsugit marknaden på biodrivmedel. Det är tydligt att vi behöver öka produktionen här.
{{toplink}}
Hur det ska gå till, har Storckenfeldt inget svar på för tillfället. Tidigare har partiet drivit på för ett "grönt bränslestöd", men hur man avser att agera framöver återstår att se.
– I och med att jag representerar Moderaterna, och vi är ett av regeringspartierna, så blir det nog ett tråkigt svar där också, då bulken av klimatpolitiken kommer i den klimatpolitiska handlingsplanen. Där ska vi ge långsiktighet i det här arbetet, i hur vi ska nå transportsektormålet, bland annat.
Saknas svar på sub-mål till 2030
En ytterligare fråga i sammanhanget som det för tillfället saknas svar på är hur regeringen kommer att agera för att leva upp till 2030-målet på EU-nivå. För förutom en övergripande målnivå ställs det också krav på att det ska finnas minst 5,5 procent avancerade biodrivmedel och så kallade "RFNBO:s" i transportsektorn i varje land 2030, varav en procent ska bestå av e-bränslen.
Detta mål går inte heller att nå först vid slutåret, utan direktivet ställer krav på en stegvis upptrappning.
Här har varken Storckenfeldt eller Ottosson svar för tillfället, och Altinget får inte heller något svar från Liberalerna eller andra regeringsföreträdare.
– Jag har inte sett något underlag eller något annat än det som kommunicerats öppet. Jag vet inte, säger Kjell-Arne Ottosson.
Leder inrättandet av ny myndighet – lämnar före öppning
Saco: Tekniskt svårt med undantag från anmälningsplikten
