Replik: Rättvis skolpeng säkrar även små skolors överlevnad

Jag förstår att det finns en oro för de minsta huvudmännens ekonomi men om skolkoncernerna får fortsätta expandera okontrollerat har vi snart inga idéburna friskolor kvar. Det skriver Linnea Lindquist, skoldebattör, i en replik.

Jag håller med Madeleine Jakobsson (C) och Anna Lasses (C) om att skolan har stora problem och att det behövs ett helhetsgrepp vad gäller lösningarna. Ett av de mest akuta problemen är grundskolans finansiering.

{{toplink}}

Resurstilldelningssystemet är ineffektivt och leder till snedfördelning av resurser till enskilda huvudmäns fördel. Den lika skolpengen mellan huvudmännen leder till att den kommunala sektorn är underfinansierad samtidigt som den fristående sektorn är överkompenserad.

Kommunala och enskilda huvudmän har samma uppdrag, att bedriva undervisning utifrån de nationella styrdokumenten, men ansvaret att tillhandahålla skolplatser skiljer sig åt.

Förslag om differentierad skolpeng

Det är bra att Madeleine Jakobsson och Anna Lasses ser problemet med att kommunerna inte får kompensation för de merkostnader utbudsansvaret medför. Det problemet åtgärdas när skolpengen differentieras.

Det förslag som regeringen presenterat innebär att varje kommun får göra ett avdrag utifrån sina faktiska kostnader och motivera avdraget. Jag förstår att det finns oro för de minsta huvudmännens ekonomi. Det är dock orimligt att friskolesektorn överkompenseras för att små friskolor ska klara sig ekonomiskt.

Om det är de minsta huvudmännens ekonomi som skapar motstånd mot differentierad skolpeng borde friskolornas intresseorganisationer arbeta fram en lösning för dem. 

Små skolor får ersättning

När vi pratar om strukturersättning är det viktigt att hålla isär strukturersättning för småskalighet och strukturersättning för socioekonomi. Små enskilda huvudmän i glesbygden är kompenserade för småskalighet i och med att de får strukturersättning på samma villkor som kommunens skolor. Många kommuner ersätter dessutom enskilda huvudmän för den faktiska hyreskostnaden vilket gynnar de minsta huvudmännen.

Skolinspektionen skrev så sent som i höstas att 90 procent av alla ansökningar om etablering och expansion kom från skolkoncerner. Andelen elever som går i en koncerndriven grundskola är i dag 70 procent och det kommer att öka ännu mer. Enskilda huvudmän har ett snitt på cirka 200 elever per skola medan till exempel Internationella engelska skolan har ett snitt på drygt 700 elever.

Bilden av den lilla friskolan som startats av lärare och skolledare är inom några år ett minne blott.

Effektiv och rättvis fördelning

Det är bra att ni vill att vi tar ett helhetsgrepp om skolans problem. Låt oss börja med Björn Åstrands förslag om differentierad skolpeng, gemensamt skolval och att statsbidragen ersätts med sektorsbidrag.

Det är bara med en effektiv och rättvis resursfördelning som vi kan säkra de minsta huvudmännens överlevnad. Om skolkoncernerna får fortsätta expandera okontrollerat har vi snart inga idéburna friskolor kvar.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att syftet med differentierad skolpeng är att kompensera kommunerna för sina ökade verksamhetskostnader. Syftet är inte att sänka skolpengen för enskilda huvudmän.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021
25/3
2021
21/4
2021
29/4
2021
20/8
2021
31/8
2021
14/9
2021
10/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
8/3
2022
17/3
2022
22/3
2022
22/3
2022
5/4
2022
31/5
2022
7/6
2022
9/6
2022
14/6
2022
14/6
2022
16/6
2022
16/6
2022
12/9
2023

Forrige artikel Snåla inte när det ska storsatsas på infrastruktur, regeringen Snåla inte när det ska storsatsas på infrastruktur, regeringen Næste artikel Hur tar du rullstolen ner i ett skyddsrum? Hur tar du rullstolen ner i ett skyddsrum?
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.