Replik: Södra borde tåla att vi lägger fram fakta om nyckelbiotoper

REPLIK. Att en myndighet lägger fram korrekta fakta i en hett debatterad fråga, är inget märkligt och borde inte vara särskilt kontroversiellt, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, i replik till Marcus Svensson, Södra. 

Av: Göran Rune
Chef Skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

Det är häftiga reaktioner från Södras näringspolitiska kommunikatör Marcus Svensson i hans debattartikel i Altinget 15 februari. Han kritiserar vår debattartikel och inlägg i sociala medier under #biotopmyterna. Där har vi valt att lyfta fram fakta om nyckelbiotoper, alltså skog med stor betydelse för växter och djur, för att balansera en debatt vi upplever vara kraftigt polariserad. 

Ingen kampanj – snarare kommunikativt fotarbete 

Men att kalla det för en kampanj, som Marcus Svensson väljer att uttrycka sig, är en kraftig överdrift. Vi publicerade en debattartikel sent i höstas och har sedan gjort en handfull inlägg på sociala medier med fakta ur den artikeln som vi också länkat till. Ingen kampanj, snarare ett normalt kommunikativt fotarbete. Samtidigt är det bra att våra debattinlägg om biotopmyterna diskuteras. När #biotopmyterna uppmärksammas får vi möjlighet att förklara hur vi resonerar och lyfta fram nya nyanser.

Alla siffror beskriver samma sak

Att siffrorna vi lyfter fram inte gillas av olika orsaker, ja det är något helt annat.  Vilka av de fakta vi lyft fram stämmer inte? Berätta gärna, så vi kan rätta till.Vi skriver bland annat att 85 procent av skogsfastigheterna i dag inte har någon registrerad nyckelbiotop. Marcus Svensson undrar varför vi inte säger att det är 50 000 skogsägare som berörs istället? Visst kan vi säga det. Precis som att 280 000 skogsägare inte berörs. Alla siffror beskriver samma sak, men 50 000 skogsägare måste sättas i relation till något och då är en procentsiffra väldigt tydlig.

Bidrag från regeringen räcker inte 

Skogsstyrelsen håller med Marcus Svensson om att det är rimligt att en skogsägare som fått skog formellt skyddad eller inte får avverka i fjällnära skogar ska få ersättning.Vi har fått 2,5 miljarder extra av regeringen kommande tio år för detta. Det kommer inte att räcka för all skyddsvärd skog, men det är den summa vi fått och måste förhålla oss till. Därför har vi också gjort det enda rimliga och tagit fram en nationell strategi där vi prioriterar de med störst andel nyckelbiotoper på sina marker.

Viktigt att öka produktionen av bioenergi

Marcus Svensson hävdar också att produktionsfrågorna i princip är borta. Då är Marcus ovetande om den samverkansprocess som vi leder just nu tillsammans med näringen med syfte att få fram förslag på hur produktionen i skogen kan öka. Nyligen skrev vi också tillsammans med tre andra myndigheter på Svenska Dagbladet debatt om hur viktigt det är att öka produktionen av bioenergi med skogen som bas. Och detta är bara några exempel.

Certifieringen styrs av skogsnäringen

Det stämmer att vi är medvetna om att certifierade skogsbolag inte köper virke från en skog klassad som nyckelbiotop och att det i princip är osäljbart för skogsägaren. Ännu en gång försöker Marcus Svensson lägga det i knät på Skogsstyrelsen. Certifieringen styrs av skogsnäringen själva och kopplingen till nyckelbiotoper är certifieringsorganens eget beslut. Där styr inte vi.

Myter i debatten 

De myter och ibland ensidiga beskrivningar vi möter om nyckelbiotoper kommer inte från en enskild aktör. Det är myter vi upplever finns i debatten och samtalet kring nyckelbiotoper som vi ständigt får bemöta, förtydliga och förklara. Inte minst på sociala medier. I ljuset av det såg vi behovet av mer fakta. I en debatt där skyttegravarna grävs allt djupare borde det också vara något en seriös aktör både tål och välkomnar.

Forrige artikel Replik: Mindre riksdag – minskad representation Replik: Mindre riksdag – minskad representation Næste artikel M: Arbetsförmedlingen – en krisande myndighet M: Arbetsförmedlingen – en krisande myndighet
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.