Reservatsplaner i graven – men lika dyrt för staten

Sex områden på totalt 2 273 hektar fjällnära skogar i Storumans kommun skulle skyddas. Men när regeringen och riksdagen skar ned anslaget för skydd av värdefull natur strandade planerna. Nu har Tärna-Stensele Allmänningsskog valt att ansöka om avverkning – för att få ut pengar från staten.

Länsstyrelsen och Tärna-Stensele Allmänningsskog var överens om att de sex skogsområdena i Storumans kommun, totalt 2273 hektar produktiv skog, skulle bli naturreservat. Även värderingen var delvis klar.

– I de största områdena var det sopat och klart för att sjösätta, säger allmänningsförvaltare Anders Pettersson till Altinget.

Men Tidöregeringens budget ändrade förutsättningarna för de planerade reservaten i Storuman. Neddragningen av anslaget till skydd av värdefull natur i år – och med tydlig avisering om ytterligare minskningar de kommande åren – gjorde att länsstyrelsen tvingades dra i bromsen.

– De sa att de inte har pengar till det här, säger Anders Pettersson.

I stället väljer Tärna-Stensele Allmänningsskog att ansöka om avverkningstillstånd hos Skogsstyrelsen för områdena. Inte för att avverka, eftersom naturvärdena gör att myndigheten kommer att ge avslag, utan för att få ut statlig ersättning den vägen istället.

Alla parter missgynnas av den situation som uppstått, både markägare och myndigheter, anser Anders Petersson. Han tillägger att det finns ytterligare allmänningskogar i Dorotea, Vilhelmina och Sorsele där långtgående reservatsplaner har strandat av samma anledning. Även där får markägarna nu överväga att gå via avverkningsansökningar till Skogsstyrelsen för att få ut pengar från staten.

Länsstyrelsen: ”Det är lite olyckligt”

Björn Jonsson är chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västerbotten. Han säger att skogarna visserligen kommer att få ett skydd även genom ett avslag på avverkningsansökan från Skogsstyrelsen.

– De blir ju skyddade genom att de inte avverkas, men det kommer inte att synas någonstans. Det är lite olyckligt, säger han och fortsätter:

– Det kostar staten lika mycket pengar, men vi kan inte använda medel för skötsel och så vidare när de inte blir reservat. Vi kan inte jobba med  dem, vi kan inte visa upp dem eller göra anläggningar för friluftslivet eller med skötsel.

Intresset från markägare att skydda sin skog är större än vad länsstyrelsen har möjlighet att hantera utifrån de nuvarande anslagen, enligt Björn Jonsson. 

– Det är flera privata skogsägare som hört av sig och varit intresserade av reservatsbildning, men vi har bara kunnat meddela att vi inte har några pengar för att lösa in marken. De vill verkligen sätta av de här markerna och många blir besvikna. Vi har sagt nej till flera stycken. Där är det en del som då har valt att avverkningsanmäla i stället, säger han.

{{toplink}}

Forrige artikel SD vill lägga ner MR-institut – men röstade ”ja” till det i riksdagen SD vill lägga ner MR-institut – men röstade ”ja” till det i riksdagen Næste artikel Utbildningsministern: Vi behöver en gemensam forskningsstrategi Utbildningsministern: Vi behöver en gemensam forskningsstrategi
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.